Ungdomsstyrelsen

Ungas självständighet begränsas

Pressmeddelande   •   Maj 04, 2004 12:02 CEST

Tiotusentals unga har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och att få egen bostad. Det bidrar till minskad självständighet, lägre livskvalitet och kan vara en orsak till den ökade ohälsan bland unga. Anmärkningsvärt är också ungas kraftiga underrepresentation i demokratiskt valda församlingar. Det skriver Ungdomsstyrelsen i en redovisning av ungas levnadsvillkor i förhållande till målen för ungdomspolitiken.

Rapporten ”Ung 2004” överlämnas idag till regeringen. Resultatet från rapporten kan sammanfattas med att bilden av hur målen för ungdomspolitiken uppfyllts är splittrad. Samtidigt som ungas villkor har förbättrats på vissa områden har de försämrats eller förblivit oförändrade på andra.

Majoriteten av Sveriges unga mår bra och ser positivt på framtiden, vilket Ungdomsstyrelsens attitydundersökning ”De kallar oss unga”, tidigare visat. Men för en stor del unga är ungdomspolitikens mål om självständighet, inflytande och att tas tillvara som en resurs avlägsna. Det gäller även bland unga som mår bra inklusive de med akademisk utbildning.

Ungdomsstyrelsen ser två negativa spiraler för en stor grupp unga:
- Den första spiralen leder till minskad självständighet i och med längre studietid, högre studieskulder, fast arbete först vid 30-årsåldern och katastrofal brist på små och billiga lägenheter. Den andra spiralen leder till minskat förtroende för politiker och ett allt lägre valdeltagande där ungas underrepresentation i det politiska systemet är en förklaring, säger Inger Ashing, chef för verksamhetsområdet nationell ungdomspolitik på Ungdomsstyrelsen.

Ungdomar är kraftigt underrepresenterade i demokratiskt valda församlingar. Andelen unga med kommunala uppdrag är 6 procent för hela riket, detta samtidigt som befolkningsgruppen utgör 16 procent. I många kommuner är ingen av de förtroendevalda under 30 år. Det är också unga som i högre grad lämnar sina politiska uppdrag. Också staten är dålig på att släppa in unga. Av de 2 477 personer som fanns i myndighetsstyrelser och kommittéer under 2003 var 24 personer under 30 år. Endast 1 procent av ledamöterna i statens styrelser bestod av unga 2003, jämfört med 2,1 procent 1999/2000. Medelåldern för en ledamot är 54,4 år.

- Det räcker inte att bara tala om ungas inflytande eller att nöja sig med att samtala med ungdomar. Etablerade politiker och andra beslutsfattare måste i praktiken bereda plats för yngre förmågor, ibland genom att själva flytta på sig. Annars riskerar vi ett politiskt vakuum bland 18-30-åringar, säger Inger Ashing.

Samtidigt som valdeltagandet för förstagångsväljare minskat i riksdagsvalen, till 70 procent år 2002 från 74 procent 1998, så röstade 82,8 procent av förstagångsväljarna i folkomröstningen om EMU år 2003.

- Deltagandet i EMU-valet visar att unga är intresserade av politiska frågor, men att den nationella politiken inte tycks beröra unga i så stor utsträckning som internationella frågor. Ett skäl till detta kan vara ungas underrepresentation i partier och andra folkvalda organ, säger Lisa Modée, utredare på Ungdomsstyrelsen och redaktör för rapporten Ung 2004.

Ungdomsstyrelsen menar att stat och kommuner behöver ett bredare och djupare ungdomsperspektiv i det vardagliga politiska arbetet.

- Samhället måste bli bättre på att förstå ungas olika behov och livsvillkor och att utifrån den kunskapen prioritera åtgärder. Ett exempel är ungas stress och oro. Stat, kommuner, myndigheter, forskarvärlden och ideella krafter måste bli bättre på att samverka så att insatser verkligen innebär en förbättring för den enskilda individen, säger Lisa Modée.

Riksdagen antog 1999 tre övergripande mål för ungdomspolitiken som handlar om att unga ska ha möjlighet till självständigt liv, möjlighet till inflytande och delaktighet och att samhället ska ta tillvara unga som en resurs. Ungdomsstyrelsens rapport ”Ung 2004” är en analys av hur de ungdomspolitiska målen uppfyllts under de senaste tre åren. Den baseras på underlag från 16 myndigheter som följt upp de 32 delmål regeringen beslutat om i förhållande till de övergripande målen.



Korta fakta om andra mål från ”Ung 2004”:

- I 126 av landets 290 kommuner råder det brist på bostäder för ungdomar. Det är en ökning med 11 kommuner jämfört med 2003. I 63 av kommunerna råder det brist på bostäder för studenter.
- Under 2001-2003 har arbetslösheten ökat bland 18-24-åringar. I genomsnitt var 11,9 procent arbetslösa eller delaktiga i något arbetsmarknadspolitiskt program under 2003.
- Bland majoriteten av studenterna var det nödvändigt att arbeta vid sidan om studierna. Svårast ekonomiskt har den ensamstående student som får barn under studietiden.
- Andelen som är behöriga till gymnasieskolan har ökat från 89,2 procent 2000/01 till 89,9 procent 2002/03. Allt fler unga lämnar också gymnasieskolan med slutbetyg och även andelen elever med lägst betyget Godkänd i samtliga kurser har ökat under perioden.
- Unga kvinnor klarar skolans kunskapskrav bättre än unga män.
- Användningen av tobak och alkohol har minskat bland unga sedan 2001.


Nytt för årets rapport är att sex ungdomsorganisationer bjudits in att skriva texter om ämnen som inflytande, integration och jämställdhet. Organisationerna som medverkar är Elevorganisationen, Förbundet Unga rörelsehindrade, Peace Quest, Romska ungdomsförbundet, Tech group och Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigade (RFSL-ungdom).


För mer information:

Inger Ashing, chef för verksamhetsområdet Nationell ungdomspolitik, Ungdomsstyrelsen
tfn 08-462 53 90, mobil 0702-16 16 99,
e-post inger@ungdomsstyrelsen.se

Lisa Modée, handläggare, Ungdomsstyrelsen,
tfn 08-462 53 95,
e-post lisa@ungdomsstyrelsen.se

Martin Holmberg, press- och kommunikationschef, Ungdomsstyrelsen
mobil tfn 070-663 39 18,
e-post martin@ungdomsstyrelsen.se


Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar inom fyra verksamhetsområden. Vi fördelar bidrag och arbetar med metodutveckling inom ungas Fritid och föreningsliv samt inom Internationellt ungdomsutbyte. Vi stödjer utvecklingen av Kommunal ungdomspolitik och följer upp den Nationella ungdomspolitiken.