Upplandsmuseet

Uppsala domkyrka

Pressmeddelande   •   Feb 09, 2011 15:36 CET

SEX VOLYMER OM 3200 SIDOR GER EN NY BILD AV NORDENS STÖRSTA KYRKA

Den 18 februari utkommer ett unikt praktverk om Uppsala domkyrka. Aldrig tidigare har en svensk kyrka studerats så ingående. I sex volymer presenteras resultatet av sju års forskning som bedrivits vid Upplandsmuseet i Uppsala.

Ingen som anländer till Uppsala kan undgå Uppsala domkyrka. Högt över staden reser sig detta imponerande byggnadsverk, synligt på långt håll. Vid sidan av slottet och universitetet en symbol för staden. Genom sitt läge och sin storhet har den alltid väckt beundran och nyfikenhet.

I sju år har ett antal forskare vid Upplandsmuseet noggrant dokumenterat domkyrkans historia. Forskarna har undersökt varje fas, varje detalj, kartlagt byggnadsförloppet, vänt och vridit på gamla sanningar, grävt såväl i jorden som i arkivens skriftliga källor. Detta har gett en rad nya upptäckter och gjort att en delvis ny bild av domkyrkans tillkomst har vuxit fram.

Nu är allt samlat i ett praktverk bestående av sex volymer och en planschmapp. Bokverket ingår i serien Sveriges kyrkor och har tillkommit genom ett samarbete mellan Kungl. Vitterhets Historie- och Antikvitetsakademien, Riksantikvarieämbetet och Upplandsmuseet. Här behandlas inte bara själva kyrkobyggnaden, utan också den rikhaltiga inredningen med gravmonument, stenskulptur, målningar, textilier, orglar och övriga inventarier. Även Gamla Uppsala kyrka och den äldre bebyggelsen runt den nuvarande domkyrkan uppmärksammas i publikationen. Samtliga volymer är tryckta i färg och inbundna. De är rikt illustrerade med äldre avbildningar och nytagna fotografier.

Bokverket kartlägger domkyrkans historia från första spadtaget under medeltiden fram till 1885, då arkitekt Helgo Zettervalls restaurering påbörjades och kyrkan i princip fick det utseende den har idag. Forskarna ger oss en imponerande beskrivning av förändringar under århundradena, sambanden med olika byggnadsfaser och lyfter fram en rad nya forskningsresultat. Här är ett axplock:

  • En kartläggning av de olika byggnadsetapperna i domkyrkans framväxt.  Korpartiet byggdes omkring 1271–1331 av två olika franska byggnadshyttor. Långhuset påbörjades på 1360-talet under ledning av byggmästaren Nils eller Nikolaus från Västerås. Byggandet av västpartiet med västportalen och de båda tornen inleddes först på 1430-talet. De äldsta säkert dokumenterade västtornsspirorna kom inte på plats förrän 1583.
  • Ett kapitäl i koromgången med en bild av en man uthuggen i sten omkring 1300. Kanhända är det den franske arkitekten Estienne de Bonnueill, som vi genom skriftliga källor vet var kontrakterad vid detta bygge.
  • Under lager av senare rekonstruktioner finns figurslingor och former som visar att Albertus Pictor, senmedeltidens mest kände målare, utsmyckat ett kor i kyrkan.
  • Under nuvarande domkyrkans högkor finns spår av en äldre kyrka, som forskarna tror kan vara den gamla Trefaldighetskyrkan, där Sankt Erik enligt legenden firade mässan innan han dödades i maj 1160.

Välkommen till Uppsala domkyrka på pressvisning och boksläpp fredagen den 18 februari kl 10 då bokverket presenteras av några av de forskare som ingått i domkyrkoprojektet.
Samling vid Uppsala domkyrka, södra porten.

För mer information: antikvarie Herman Bengtsson, tel 018-16 91 51, 070-647 82 85, herman.bengtsson@upplandsmuseet.se

Pressbilder: www.upplandsmuseet.se       se press

Anmälan till antikvarie Ingrid Zakrisson 018- 16 91 41, ingrid.zakrisson@upplandsmuseet.se

Upplandsmuseet, S:t Eriks torg 10, 753 10 Uppsala    
018-16 91 00               www.upplandsmuseet.se

 

I centrum för Upplandsmuseets verksamhet står den uppländska kulturhistorien och kulturarvet. 
Museets uppdrag är att utforska kulturhistorien, 
vårda kulturarvet och förmedla kunskapen om det.

Att utforska kulturhistorien är verksamhetens drivkraft. Upplandsmuseet bedriver kontinuerlig kunskapsuppbyggnad i form av vetenskaplig forskning, undersökningar och inventeringar. 
Arbetet resulterar i materiella samlingar av olika slag: föremål, fotografier, texter.

Genom att förteckna, registrera och vårda insamlade föremål och kulturhistoriska miljöer i länet säkras kunskapen
om kulturarvet till förmån för dagens och framtidens människor.  
Här är verksamheten i magasinet central.

I museets uppdrag ingår att bearbeta och förmedla den uppländska kulturhistorien och göra den tillgänglig för länets invånare. Utställningar, publikationer, sökbara databaser, föreläsningar och visningar gör det möjligt för alla att ta del av kulturarvet.

Upplandsmuseets verksamhet med att utforska, vårda och förmedla
styrs av utarbetade handlingsprogram.