Livsmedelsverket

Urlakningstest med plaströr är inte alarmerande för dricksvattnet

Pressmeddelande   •   Dec 09, 2003 15:13 CET

En norsk undersökning visar att vissa plaströr som används till dricksvatten kan urlaka kemiska ämnen, såsom bensen.
Resultaten går inte att översätta till dricksvatten från kranen. De baseras på laboratoriestudier, som troligen ger högre halter av kemiska ämnen än i en verklig situation.

- Det svenska kranvattnet är utmärkt att dricka, säger toxikolog Kierstin Petersson Grawé.

En del av de ämnen man hittat i undersökningen kan vara skadliga om dosen blir tillräckligt hög. Flera av dem känner man med lukt och smak redan vid lägre halt än den som man kan befara påverkar hälsan. Det gäller t ex MTBE, xylen, etylbensen och toluen.

Gränsvärden
Bensen fanns i varierande halt upp till 1 µg/l, vilket motsvarar det kommande gränsvärde för bensen i dricksvatten som kommer att träda i kraft den 25 december detta år. För vissa ämnen som identifierats finns enbart begränsad kunskap om eventuella hälsoeffekter. Det behövs ytterligare information om förekomsten av ämnena i dricksvatten från kranen innan det går att ta ställning till om det behövs ytterligare gränsvärden.

Undersökning
- Det finns ingen anledning för Livsmedelsverket att rekommendera alla vattenverk med plaströr att leta efter dessa ämnen. Däremot bör branschen ta initiativ till en vetenskaplig undersökning av förekomsten av ämnena från kranen hos svenska dricksvattenkonsumenter, säger Torbjörn Lindberg.

Får inte utgöra fara
De nya dricksvattenföreskrifterna från och med den 25 december kräver att det inte får urlakas så höga halter av ämnen från rörledningar att det kan utgöra en fara för människors hälsa. Dessutom ska man minimera urlakningen. Finns det anledning att misstänka att det kan förekomma hälsofarliga halter ska man undersöka vattnet. Det är den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten (vattenverken) som har ansvar att uppfylla kraven i föreskrifterna.

Förebyggande
- Det bästa sättet att hantera problem med urlakning av giftiga ämnen är att i förväg se till att de plaströr man använder är av bra kvalitet. Ansvaret att välja bra plaströr ligger hos vattenverken, kommenterar Torbjörn Lindberg, statsinspektör vid Livsmedelsverket.
Den norska undersökningen visar att det är stora skillnader i hur mycket, och vilka ämnen som lakas ur beroende på leverantör och på vilken typ av rör som testats.

Ytterligare upplysningar:
Kierstin Petersson Grawé, toxikolog: 018 17 55 30
Torbjörn Lindberg, statsinspektör: 018-17 57 38