Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Utsläpp av antibiotika leder till resistenta bakterier

Pressmeddelande   •   Feb 17, 2011 12:19 CET

Indiska fabriker som tillverkar läkemedel för den svenska marknaden släpper ut stora mängder antibiotika i miljön. Svenska forskare visar nu att utsläppen leder till att bakterier i vattendragen blir resistenta mot flera olika typer av antibiotika. Internationella experter är oroade över att detta i förlängningen kan bidra till att sjukdomsframkallande bakterier bli svårare att behandla, oavsett var man bor.

Med en ny metod, baserad på storskalig DNA-analys, har forskarna visat att bakterier i de indiska vattendragen är fulla av resistensgener som gör dem motståndskraftiga mot antibiotikabehandling.

- Eftersom vi köper mediciner från Indien har vi i ett moraliskt ansvar att försöka minska miljöförstöringen där, säger Joakim Larsson, docent vid Sahlgrenska akademin och en av forskarna bakom studien.

- Om utsläppen dessutom bidrar till att sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika är problemet vårt på ett kanske ännu mer påtagligt sätt, säger han.

- Med hjälp av storskalig DNA-analys och nya beräkningsmetoder kan vi nu i en och samma analys söka efter tusentals varianter av resistensgener, säger Erik Kristiansson, forskarassistent vid Chalmers.

- Våra metoder kan därför komma till användning även i sjukvården i framtiden, säger han.

I tidskriften Nature beskriver idag flera internationella experter resultaten som oroväckande.

- Även om bakterierna i floden inte nödvändigtvis utgör en direkt fara för människor finns risken att de överför sin resistens till farliga bakterier, säger Dave Ussery, mikrobiolog vid Danmarks Tekniska Universitet.

David Graham vid Newcastle University beskriver området i Indien som ett lab-experiment som undersöker den värsta möjliga situationen, fast inte på laboratorium utan på riktigt.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, liknar resistensen med askan från ett vulkanutbrott.

- Nedfallet kommer att hamna någon annanstans, inte bara kring reningsverket.

Studien har utförts vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet i samarbete med Chalmers tekniska högskola och Umeå universitet.

För mer information kontakta:
Docent Joakim Larsson, telefon: 031-786 3589, 0709-621068, e-post:joakim.larsson@fysiologi.gu.se
Hemsida: http://www.neurophys.gu.se/sektioner/fysiologi/endo/joakim_larsson/

Dr Erik Kristiansson, telefon: 031-772 3558, 0705-259 751, e-posterik.kristiansson@chalmers.se

Tidskrift: PLoS ONE
Artikelns titel: Pyrosequencing of antibiotic-contaminated river sediments reveals high levels of resistance and gene transfer elements
Författare: Erik Kristiansson, Jerker Fick, Anders Janzon, Roman Grabic, Carolin Rutgersson, Birgitta Weijdegård, Hanna Söderström, D G Joakim Larsson
Läs artikeln: http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0017038
Så här tycker de internationella experternahttp://www.nature.com/news/2011/110216/full/news.2011.46.html

Ulrika Lundin
Vik. pressekreterare Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 6705, 070-775 8851
e-post: ulrika.lundin@gu.se

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare.www.sahlgrenska.gu.se