ENKV assistans AB

Utvecklingsstörda mister sin assistans!

Pressmeddelande   •   Okt 01, 2012 20:31 CEST

Utvecklingsstörda mister sin assistans då handläggarna saknar kompetens om deras funktionshinder och ser som sitt uppdrag att sålla bort denna grupp. Försäkringskassan vill även att de funktionshindrade strippar inför handläggarna för att göra sin bedömning av rätten till assistansstöd. Man kan ju säga att brottslingar är mer skyddade än dessa svaga grupper. Att detta inte följer de intentioner som lagstiftarna hade en gång i tiden torde alla förstå.

Nu när nuvarande prop 2012/13.1 som föreslår ändringar i lagen (1993:387) förstår vi att det är meningen att lämna de intentionerna som lagen hade, på grund av ekonomiska ramarna sprängs.

Det som slår en är var befanns sig dessa människor före reformen, och har de blivit fler sedan 1994, var deras behov marginella på den tiden? Har utslagningen nått denna grupp med en sådan kraft att vi inte har råd att ställa upp för dem som vi utlovat? Är det detta vi skall arbeta för? Annars väcker de ändrande förslagen minnen från nazismen, och de angivarsystemen som var styrande i de förra öststaterna med registreringar och kontroller och stämpling av människor som var avvikande och som hade ett funktionshinder.Man kan väl vänta sig förslag om utbyggnad av vårdhem för dessa målgrupper. Och sedan har vi slutit cirkeln att avvikande personer skall registreras och förvaras på ett betryggande sätt för allmänheten. Hur länge får vi vänta tills vi får vi se ett förslag på som rör andra  målgrupper?                                                                                                                                         

Det har dykt upp ett antal ärenden för tvåårsomprövning som rör utvecklingsstörda som har haft assistans via statliga medel men nu får avslag vid tvåårsomprövningen. Nu måste vi göra oss hörda om vad som sker på grund av nitisk hantering av assistansreformen. Handläggarna och deras chefer vidhåller att de följer gällande lagar men tar sig friheten att tolka domar som ändrad lagstiftning. Är det inte lagstiftarna som ändrar lagar? Att man följer upp de domar som rör verksamhetsområdet är väl bra. Men att försöka bevisa att utvecklingsstörda saknar rätt till hjälp via denna lagstiftning leder till att personkrets 1 och 2 inte skall göra sig besväret att söka stödet. Varför har man tre grupper i lagstiftningen? En annan fråga man skall ställa sig varför lagstifta när försäkringskassan ändå går sin egen väg? Dessutom smittar detta av sig på kommunerna som avslår med hänvisning att Försäkringskassan gjort det samma.

Vid omprövningarna utgår handläggaren från de grundläggande behoven för att bevisa att de utvecklingsstörda inte skall ha assistans eller få sin assistans nerskuren. Det ser bättre ut att avslå på grund av de utvecklingsstörda ibland har den fysiska förmågan att utföra ett moment men dock inte förstår hur och bedöma resultatet. Att torka sig på toaletten är en sådan aktivitet. Blir det bra av att man utför rörelsen utan koppling till att man skall få bort allt och hur kontrollerar man det? Blir resultatet inte bra leder det till klåda och sedan sår som är svårläkta. Detta betyder att kravet på handläggaren är att veta när en handling tyder på kunskap. Utvecklingsstörning är ett bestående tillstånd och skall inte blandas ihop med funktionshinder i grupp tre där förändringar kan ske med utökade behov och förbättringar. 

Utvecklingsstörning kan inte botas då det inte är en sjukdom. Att lägga omprövningens fokus på att utreda det som Försäkringskassans personal redan utrett och ifråga sätta funktionshindret när det är bekräftat av läkare och psykologer, ger signaler ut till denna grupp att de inte omfattas av rätt till assistans via LSS. Kassans arroganta ton när man tar kontakt med dem ger signalen att de upplever att de utvecklingsstördas representanter fuskar sig till assistans för dessa individer. Detta torde undersökas av myndigheten som underkänner föregående utredares arbete. En detalj man borde undersöka är kunskapen om utvecklingstörning för att kunna göra relevanta uppföljningar.

Skälet till att Utvecklingsstörda omfattas är annat än personkrets tre och därför bör utredningarna spegla att det finns tre grupperingar som prövas. Men har man tre personkretser och har en mall som bara utgår från den tredje gruppen då ställer man sig frågan, varför har man då beslutat om de tre personkretser men fokuserar enbart på den tredje gruppen. Brister informationen från ledningen eller kör handläggaren sin egen linje? Är det så att våra lagar inte gäller på Försäkringskassan?

 Annars finns det i Förvaltningslagen att gynnande beslut inte tas bort om det inte kan bevisas att en positiv förändring har skett som förändrar behovet. Med den inställning som sker i dag har man nått nivån att många utvecklingsstörda kan anses har botas från sitt funktionshinder. Vi tycker nog att Försäkringskassan bör följa upp sina förändringar för denna målgrupp då det kanske handlar om okunskap. I annat fall så gör vi en anmälan till Socialstyrelsen som ju är tillsynsmyndighet.  Handläggaren hänvisar till lagändringar. Dessa skulle vi vilja ta del av för det finns ingen som kan vidimera dem. I stället kommer det fram en dom som rör en person som tillhör grupp tre och vad vi vet är han inte utvecklingsstörd och kan inte jämföras med personer med utvecklingsstörning. I ett annat fall som vi stött på kräver handläggaren att den funktionshindrade skall klä av sig sina kläder inför de församlade och kräver att den sökande skall visa hur det går till när personen badar i badkaret. Om detta inte är ett övergrepp på individens integritet då har vi nått vägs ende för de funktionshindrade. Sådana saker skall ju vidimeras av läkare som kan uttala sig om läkarens patient.  Vem ställer upp och klär av sig för främmande personer? Finns det ingen moral och etik hos försäkringskassan. Detta är ju ett flagrant övergrepp som man som sökande inte skall utsättas för.

Djursholm 2012-10-01

Sylve Lagerstierna / Koncernchef

ENKV assistans

 

Vi inom ENKV har en lång erfarenhet av vård och omsorg som sträcker sig bak till tidigt 70-tal.
Vi har sett hur olika typer av vårdinsatser har kommit och gått genom åren. Vissa bättre än andra. Vi jobbar idag med personlig assistans genom LSS-lagstiftningen och vårt mål är att vara det mest personliga och flexibla assistansföretaget i Sverige. Vi kommer aldrig att krångla till våra kunders liv med en massa byråkrati.
Vi har en liten och väldigt formbar administration som gör sitt absolut yttersta för att forma sitt arbetssätt efter kundens önskemål. Vi tycker att det är superviktigt att kunden har full inblick i hur all administration hanteras av oss. Alla beslut tas i samband med kunden. Vi kommer aldrig fatta några beslut över någons huvud.