Kristdemokraterna, KD

Vad gör regeringen åt religionsfobin?

Pressmeddelande   •   Okt 28, 2005 09:43 CEST

- Lördagens attentat mot moskén i Malmö är ett i raden av exempel som påvisar ökande religionsfobi och antimuslimska tendenser i Sverige. Hot, övergrepp, sabotage och stölder mot olika religiösa församlingar, institutioner och begravningsplatser blir allt vanligare. Delar statsminister Göran Persson den oro jag känner för utvecklingen, och i så fall – vilka åtgärder vidtar regeringen för att människor i Sverige ska kunna utöva sin religion utan att bli utsatta för hot och attacker?

Den och andra frågor ställer Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund i ett öppet brev till statsminister Göran Persson med anledning av de eskalerande hoten mot religionsutövare i vårt land. I brevet lämnas också flera förslag på åtgärder.

Göran Hägglunds brev bifogas i sin helhet nedan.

* * *



Öppet brev till statsminister Göran Persson

För drygt två veckor sedan besökte jag moskén i Malmö för att informera mig om de hot och dåd som riktats mot församlingen där. Jag mötte en betydande oro för att nya attentat skulle inträffa och man uttryckte stora bekymmer inför de kostnader som försäkringarna för med sig.

Tyvärr kunde vi natten till lördagen den 22/10 lägga ytterligare ett brandattentat till den rad av attacker och hot som drabbat Islamic Center. Det visar på ökande religionsfobi och ökande antimuslimska tendenser, som måste bekämpas för att försvara rätten att tänka fritt, tro fritt och att utöva religion fritt.

Tyvärr är detta bara

ytterligare ett tecken på att religionsfriheten i vårt land hotas. För till händelserna i Malmö ska läggas en utveckling där hot, övergrepp och sabotage mot judiska församlingar, institutioner och begravningsplatser i Sverige lett till att allt större del av församlingarnas resurser går till säkerhetsarrangemang. För Stockholms Judiska Församling går ca 25 % av medlemsavgiften till säkerhetskostnader vilket naturligtvis är förfärligt.

Vi ser också hur respekten för religiösa rum minskar inte bara när det gäller moskéer och synagogor, utan även när det gäller kyrkor. I dagarna presenterade Brottsförebyggande rådet statistik som visar på hur oersättliga föremål i stor omfattning stjäls ur svenska kyrkor i hela landet. Allt detta är signaler som vi måste ta på största allvar.

Ett exempel på det offentligas misslyckande med att upprätthålla säkerheten för religiösa församlingar är att Islamic Center inte kunnat bli försäkrat av något svenskt försäkringsbolag, utan har tvingats vända sig utomlands, och då fått försäkringsvillkor som innebär en självrisk på en halv miljon kronor.

På kort sikt måste säkerheten för religiösa församlingar och dess medlemmar garanteras för att säkra religionsfriheten. Det krävs därför ökade satsningar för att motverka dessa brott och för att upprätthålla församlingarnas säkerhet. På kort sikt måste också många, inte minst i ledande ställning i samhället, deklarera att religion och olika religiösa församlingar är ett naturligt och välkommet inslag i samhällslivet.

Långsiktigt måste liknande händelser motverkas genom att okunskap, misstänksamhet och rädsla bemöts genom en utvecklad dialog mellan människor av olika tro och etnisk bakgrund. Det kan ske på olika sätt, och i de flesta fall oberoende av politiska initiativ. Men också på den politiska nivån kan initiativ tas. Kristdemokraterna i Malmö har redan tidigare föreslagit inrättande av ett interreligiöst råd i Malmö. Det är ett förslag som jag stöder. Ett interreligiöst råd räcker förstås inte som ensam åtgärd, men skulle stärka religiösa organisationers deltagande i samhällsbygget, öka kunskapen och stärka dialogen och samhörigheten mellan icke-troende och människor med olika religiös tro.

Det är helt avgörande för religions- och organisationsfriheten att människor i Sverige kan utöva sin religion och sluta sig samman i församlingar utan att bli utsatta för hot och attacker.

För detta krävs initiativ som säkerställer den omedelbara säkerheten för utsatta moskéer, synagogor och kyrkor genom anslag dels för att öka religiösa församlingars säkerhet, dels genom att tydligare prioritera antireligiösa brott.

Det krävs också i den allmänna debatten att vi som politiker bidrar till att tydliggöra att religion har en naturlig plats i Sverige – i en tid där detta ifrågasätts – och att religionsfrihet inte bara innebär att få avstå från religion, utan också en rätt att få och kunna utöva sin religion, även i det offentliga rummet.

Jag utgår från att statsministern delar min oro för den utveckling som jag beskrivit. Jag har med anledning av utvecklingen några frågor som jag gärna vill ha svar på.

Är statsministern beredd att med lämpliga medel stödja inrättande av interreligiösa råd?

Vilka initiativ anser statsministern bör vidtas för att säkerställa den omedelbara säkerheten för utsatta moskéer, synagogor och kyrkor?

På vilket sätt är statsministern beredd att bidra till att tydliggöra att religion har en naturlig plats i Sverige och att religionsfrihet inte bara innebär att få avstå från religion, utan också en rätt att få och kunna utöva sin religion, även i det offentliga rummet?

Med vänlig hälsning

Göran Hägglund







FÖRFATTARE:

Göran Hägglund
FÖR MER INFORMATION:

Sara Malmgren
Telefon: 08-786 43 45
Mobil: 0705-35 07 87, 076-527 25 75
E-post: sara.malmgren@kristdemokraterna.se