Moderaterna

Vad tänker regeringen göra åt Riksrevisionens kritik?

Pressmeddelande   •   Okt 06, 2005 15:22 CEST

- Riksrevisionens granskning av satsningarna på ökad tillgänglighet i vården (RiR 2005:7), regionala stödformer (RiR 2005:6) och bidrag för ökad personaltäthet i skolor och fritidshem (RiR 2005:7) innehåller förödande kritik mot regeringen. Genomgående visar Riksrevisionen att regeringen brustit på ett flertal punkter gällande förberedelser, styrning, uppföljning, mätbarhet och återrapportering till riksdagen. Ofta har regeringen heller inte agerat i enlighet med riksdagens beslut.

Det konstaterar den moderata riksdagsledamoten Anne Marie Brodén, som i dag ställt frågor om granskningen till de ansvariga statsråden Ylva Johansson, Ulrica Messing och Lena Hallengren.

- Jag skulle vilja veta hur de ansvariga statsråden - och regeringen - har tänkt agera för att framtida satsningar ska uppfylla de fullt rimliga kraven på styrning, uppföljning och återrapportering. Och jag vill, i likhet med RiR, uppmärksamma statsråden på att regeringen faktiskt har som uppdrag att verkställa riksdagens beslut.


Frågorna bifogas nedan
__________________________________


Till statsrådet Ylva Johansson (s)

Riksrevisionens granskning av ökad tillgänglighet i vården

I augusti överlämnades till riksdagen Riksrevisionens granskning angående regeringens satsning på ökad tillgänglighet i vården. Där framkommer att regeringen brustit på ett antal punkter:

1. Regeringen har inte styrt resurstilldelningen i enlighet med riksdagens beslut
Finansieringen, som skulle ske genom ett riktat bidrag till landstingen och fördelas efter prestation, kom i stället att fördelas utifrån invånarantal. Det har således i praktiken fungerat som ett allmänt bidrag till landstingen.

2. Regeringen har inte säkrat informationsförsörjningen
Informationen för att beskriva väntetidernas utveckling är otillräcklig, och de viktigaste målen går inte att mäta eller följa upp på nationell nivå.

3. Regeringen har inte gjort någon noggrann uppföljning
Ett antal frågor kring resultat och resursanvändning kan ej besvaras.

RiR menar att det bristfälliga underlag som regeringen har att tillgå efter satsningen gör att informationen till riksdagen blir ofullständig. Dessutom menar RiR att avtalet mellan staten och Landstingsförbundet inte är bindande, eftersom förbundet inte kan teckna avtal för enskilda landsting.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att framtida satsningar skall uppfylla kraven på mätbarhet, uppföljning och återrapportering till riksdagen?

_____________

Till statsrådet Ulrica Messing (s)

Riksrevisionens granskning av regionala stöd

I augusti överlämnades till riksdagen Riksrevisionens granskning angående regionala stödformer. Där framkommer att regeringen brustit i både tydlighet och uppföljning:

1. Målen har inte fått en tydlig tillväxtinriktning
Målformuleringarna för de olika stöden har inte har fått någon tydlig inriktning mot att skapa tillväxt genom de regionala stöden. I stället finns en fortsatt betoning på sysselsättningseffekter.

2. Stödformerna saknar uppföljningsbara mål
Riksdagens och regeringens egna kriterier om att mål ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta, är inte uppfyllda.

3. Brister i regeringens återrapporteringskrav
Det faktiska utfallet av företagsstöden redovisas inte. Det saknas grundläggande uppgifter om verksamheten.

Sammantaget menar RiR att det bristfälliga underlag som regeringen har att tillgå efter satsningen gör att informationen till riksdagen blir ofullständig.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att framtida satsningar skall uppfylla kraven på styrning, uppföljning och återrapportering till riksdagen?

_____________

Till statsrådet Lena Hallengren (s)

Riksrevisionens granskning av pengar till skolor och fritidshem

I augusti överlämnades till riksdagen Riksrevisionens granskning angående bidrag till personalförstärkningar i skolor och fritidshem, RiR 2005:9. Där framkommer att regeringen brustit i förberedelse, styrning och uppföljning:

1. Inget direkt samband mellan grunden för utbetalning och bidragets syfte.
Det går inte att säga om bidraget lett till bättre resultat i skolan. Utbetalningar grundas bara på kostnader för att anställa personal - inte på om mer personal lett till ett bättre resultat. Även rapporteringen till riksdagen har inriktats på antal personer som anställts.

2. Bidraget kan komma i konflikt med kravet på kommunal ekonomi i balans.
Kommunerna måste upprätthålla och bekosta en viss personaltäthetsnivå för att bli berättigade till bidraget, varför regeringen beviljat så kallade delegationskommuner undantag från kravet om att öka personaltätheten.

3. Regeringen bör utreda och remissbehandla större satsningar före beslut.
Det måste stå klart att bidraget inte strider mot annan lagstiftning eller överenskommelser mellan staten och kommunerna.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att framtida satsningar skall uppfylla kraven på föreberedelse, styrning, uppföljning och återrapportering till riksdagen?