Örebro universitet

Välmenande men missvisande råd till föräldrar

Pressmeddelande   •   Maj 13, 2013 10:21 CEST

Tonårsföräldrar får ofta rådet att hålla koll på sina barn och styra dem bort från fel sällskap för att undvika problem. Fråga vad de gör på kvällarna och vilka vänner de umgås med. Men det är inte så enkelt som det låter. Råden kan få motsatt effekt, skriver Lauree Tilton-Weaver, psykologiforskare vid Örebro universitet, i Developmental Psychology.

När ungdomar får problem med alkohol, droger eller kriminalitet sker det oftast på platser som föräldrar inte känner till. Dessutom visar forskning att problembeteenden är vanligare, när föräldrar har dålig insyn i sina barns liv. Därför får föräldrar ofta rådet att i högre grad försöka kontrollera och fråga ut sina ungdomar. Nu finns till och med möjligheten att via mobiltelefonen kontrollera var barnen befinner sig.

– Att hålla koll och styra sitt barn bort från vänner som leder dem in i problem kan låta som bra råd, men det är inte så enkelt, säger Lauree Tilton-Weaver, som har forskat om ungdomar, deras relationer och problembeteenden under mer än 15 år och tillhör forskningsmiljön Center for Developmental Research vid Örebro universitet.

Kan få motsatt effekt

Hennes forskning visar att resultatet av att följa dessa råd beror på barnens ålder, föräldrarnas beteende och om barnen känner sig överkontrollerade av sina föräldrar. I vissa fall fungerar det, i andra fall fungerar det inte.

– Som förälder ska man vara extra försiktig under de tidiga tonåren för då misslyckas detta oftare än när tonåringen är äldre. Vad det beror på vet vi inte, men det kan bero på att äldre barn har lättare att ta till sig föräldrarnas argument. Men det kan också bero på att det är extra viktigt för yngre tonåringar att få välja vilka vänner de umgås med och kanske känner de att föräldrarna lägger sig i för mycket, säger Lauree Tilton-Weaver.

– Att gå rakt på sak och säga att "jag tycker inte om din kompis", kan ungdomar tolka som att du som förälder dömer även dem. De ser sig som mer lika sina vänner än de egentligen är – vilket gör att de kan känna att föräldern indirekt även säger jag tycker inte om dig.

– Mitt råd är att tidigt, innan det finns några problem, visa att du förstår hur viktiga ditt barns vänner är. Om det uppkommer problem, visa att du bryr dig om ditt barn och att du vill att hon eller han ska vara lycklig. Ta reda på vad de värdesätter hos sin kompis och hur de känner inför det som oroar dig. Förklara och diskutera hur du tänker. Var tillgänglig och lyssna på ditt barn.

Bygga ett förtroende

Hon rekommenderar föräldrar att ge sina barn stöd, vägledning och tid för att bygga ett förtroende som gör att barnen lyssnar och tar till sig råd. Det handlar inte om att bli deras kompis utan att uppmuntra till dialog. Den viktigaste informationen får föräldrar inte genom att förhöra sina barn utan genom frivillig kommunikation – när barnet vill berätta.

– Föräldrar måste vara med från start – det är viktigt att lägga en bra grund redan under låg- och mellanstadiet. Det mest effektiva är att förstärka det positiva tidigt - visa att du uppskattar dina barns vänner när det är så.

– Risken med att reagera negativt med ilska och skuldbeläggande är att det leder till att barnen berättar ännu mindre om sina liv.

– Det är viktigt att inte glömma bort att tonåringar måste få känna att de har kontroll över sitt liv och har möjligheter att göra sina egna val. Tonåringar är inte så olika vuxna – det går att dra paralleller till sig själv. Fundera över hur du skulle reagera om människor försöker kontrollera dig.

För mer information kontakta Lauree Tilton-Weaver:

E-post: lauree.tilton-weaver@oru.se
Telefon: 019-301012


Studiens resultat i mer detalj:

Att kontrollera sina barn genom att fråga var de har varit, vilka de har umgåtts med och vad de har gjort har i de flesta fall ingen effekt eftersom det inte påverkar hur de förhåller sig till sina vänner.

För den yngre gruppen, som går på mellanstadiet, beror resultatet på om de känner sig överkontrollerade av sina föräldrar. Om de känner sig överkontrollerade och föräldrarna sätter upp regler för att få mer information, ökar risken att de väljer vänner med problembeteenden.

Högstadieungdomar, vars föräldrar visar att de inte tycker barnets vänner, är mer benägna att välja att umgås med vänner med problematiskt beteende.

Endast bland de äldre ungdomarna, gymnasieungdomar, som redan umgicks med vänner som ledde dem in i kriminalitet eller andra former av problem, gav en ökad föräldrakontroll effekt. Dessa gymnasieungdomar påverkades fortsättningsvis i mindre utsträckning av sina vänner, när föräldrarna var mer kontrollerande. Men de gymnasieungdomar som inte hade ett problembeteende innan reagerade istället negativt när föräldrar visade ogillande inför vissa av deras vänner och valde då i högre grad vänner med olika former av problembeteenden.

Örebro universitet är ett av Sveriges mest expansiva universitet med 17 000 studenter och  1 200 anställda. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik och idrott. Vi erbjuder 60 utbildningsprogram på grundnivå och 30 program på avancerad nivå samt cirka 800 fristående kurser. www.oru.se