FARR, Flyktinggruppernas Riksråd

Varför återupptas tvångsutvisningar till Afghanistan?

Pressmeddelande   •   Maj 18, 2014 18:42 CEST

Efter en tids uppehåll återupptas tvångsutvisningarna till Afghanistan. Det är ett oförsvarligt risktagande med människors liv att åter deportera människor till Afghanistan, i synnerhet de som inte har hemlandspass. De som nu hålls i förvar borde få sin sak prövad på nytt istället för att dumpas i Kabul till ett fortsatt liv på flykt. FARR kräver att inga tvångsutvisningar ska ske till Afghanistan så länge säkerheten inte kan garanteras, att tidigare tvångsutvisningar utvärderas - även följderna för personer utan nätverk - och att Afghanistan ska betraktas som ett land i väpnad konflikt.

Under den gångna hösten och vintern verkställde Sverige flera grupputvisningar till Afghanistan, i särskilda plan med stort polisuppbåd. De utvisade sattes av i Kabul utan det stöd som "frivilligt" återvändande får. De flesta hade inte hemlandspass, så det var oklart om Afghanistan ens tog på sig ansvaret för att skydda dem. Fram till i september förra året hade gränspolisen avstått från att genomföra sådana utvisningar.

Konsekvenserna blev förödande. Minst en angavs av sina fiender och greps. Flera av de utvisade är åter på flykt. En småbarnsfamilj som inte vågade vänta på att deras fiender skulle få tag på dem gav sig medelbart iväg till ett grannland - men de utvisades snart även därifrån. Deras flykt har inget slut. Deras lilla dotter som precis hade genomgått en förberedande operation i Sverige, fick aldrig den behandling som skulle följt.

Flera ungdomar har också flytt vidare eller håller sig gömda i Afghanistan. Svenska myndigheter bestämde att de är vuxna och kan klara sig själva i en storstad istället för att återvända till sin oroliga hemtrakt. Men i Kabul eller Mazar klarar sig ingen utan nätverk. Några av ungdomarna var dessutom psykiskt nedbrutna eller hade handikapp. De var inte de "arbetsföra vuxna utan särskild sårbarhet" som enligt FN får hänvisas till internflykt i Afghanistan.

I Afghanistan håller regeringen provinshuvudstäderna (åtminstone på dagtid), men motståndsgrupper har makten på landet där folk bor. Människor som flytt från barbariska sedvänjor kan inte lita på att få skydd av lokala myndigheter, inte heller de som drivits iväg genom blodiga uppgörelser om mark och hemvist. 

Valet gick bra på en del platser, men på andra håll dominerades det av våld och hot. Många flyktingar önskar inget hellre än att kunna återvända till ett land med en framtid. Men kraven på utveckling och frihet innebär också fortsatta strider mot fundamentalistiska krafter. Den som vägrar lyda sociala regler eller den lokala makthavaren kan straffas med bestialiska metoder. Flyktingar med sådana personliga skäl borde inte utvisas med motivering att det inte är så stor risk att gå på en mina eller råka hamna i ett sprängattentat.

Ordningen ska nu upprätthållas av den afghanska polisen. Men poliser, liksom alla som arbetat för regeringen eller utlänningarna, är själva måltavlor. Journalister och lärare lever farligt, inte minst kvinnor. Antalet attacker mot civila har ökat. Hundratusentals människor lever som internflyktingar. Afghanistan kan inte garantera att tvångsutvisade med individuella hotbilder kommer att få skydd och försörjning. Det är mycket nog att integrera dem som återvänder själva eller inom återvändandeprogram.

Det var därför positivt att ett par planerade gruppdeportationer ställdes in i början av året. Sedan februari har inga sådana utvisningar genomförts. Men nu sitter åter minst tolv afghaner inlåsta i väntan på ett charterflyg som väntas ta dem till Afganistan på tisdag kväll. Se separat meddelande om några av de utvisade!

FARR har tidigare kritiserat Migrationsverkets ställningstagande om Afghanistan. Trots att det finns mängder av rapporter om landet tycks Migrationsverket främst bygga på en egen mindre resa. FARR har granskat reserapporten och funnit både faktafel och halvsanningar. Till detta kommer att EU-domstolen nyligen har slagit fast att begreppet "inre väpnad konflikt" ska tolkas precis som det låter i vanligt språkbruk, utan ytterligare villkor. Migrationsverket kommer därför inom kort att uppdatera sitt ställningstagande om Afghanistan. Detta är ännu ett skäl mot att nu återuppta tvångsutvisningarna.

Det är ett oförsvarligt risktagande med människors liv att åter deportera människor till Afghanistan, i synnerhet de som inte har hemlandspass. De som nu hålls i förvar borde få sin sak prövad på nytt istället för att dumpas i Kabul till ett fortsatt liv på flykt.

FARR kräver

  • att inga tvångsutvisningar ska ske till Afghanistan så länge säkerheten inte kan garanteras
  • att tidigare tvångsutvisningar utvärderas, även följderna för personer utan nätverk
  • att Afghanistan ska betraktas som ett land i väpnad konflikt


Sanna Vestin, ordförande i FARR

kontakt 08-7100245

Läs mer i FARR:s tidigare pressmeddelandegranskning av Migrationsverkets ställningstagande (pdf-format) och faktasidor om Afghanistan