Göteborgs universitet

Varför är det så få människor som har absolut gehör?

Pressmeddelande   •  Aug 28, 2003 15:35 CEST

Doktorsavhandling i musikvetenskap av Kenneth Helgesson.

Absolut gehör som fenomen har undersökts sedan slutet av 1800-talet inom psykologi och senare musikpsykologi. Endast en mycket liten del av befolkningen (under 1 procent), har absolut gehör och flera teorier om varför det förhåller sig så har presenterats. Men ingen av dessa teorier kan dock förklara detta förhållande till fullo. Kenneth Helgesson behandlar i sin avhandling absolut gehör (Ag) från ett musikpsykologiskt perspektiv och menar att det finns (åtminstone) tre olika grupper av individer med absolut gehör.

Den första av dessa grupper kan kallas "naturliga" innehavare av absolut gehör, den andra "tidiga inlärare", och den tredje gruppen "sena inlärare" av absolut gehör. Dessa tre grupper har enligt Helgesson sin grund i att människor har en naturlig lärandeprocess som används för allt lärande. Denna lärandeprocess finns i två varianter. De flesta människor har det ena slaget av lärandeprocess, en minoritet har det andra. Den ovanligare formen av lärandeprocess gör lärandet av absolut gehör förhållandevis enkelt, medan absolut gehörslärande med den vanligare formen av lärandeprocess är svårt. Små barn kan av vissa orsaker också relativt enkelt lära sig gehörsförmågan absolut gehör.

Det finns tre "källor" för absolut gehör. Av denna anledning finns det tre olika slags absolut gehör, som avhandlingsförfattaren kallar för vokalt Ag, instrumentalt Ag och lyssnings-Ag. Dessa tre slag av Ag fungerar på lite olika sätt. Det finns dessutom tre "användningsnivåer" av Ag-förmågan, som Helgesson kallar för aktiv produktion, identifiering och inre hörande. Den aktiva produktionsnivån av Ag är inte tidigare uppmärksammad inom forskningen om absolut gehör.

Förutom absolut gehör beskriver och diskuterar Kenneth Helgesson en rad andra slag av gehörsförmågor inom musik, bl.a. relativt gehör, absolut relativt gehör, konkret klangfärgsgehör och absolut klangfärgsgehör. Olika slag av klangfärgsgehör är enligt hans hypotes det slags gehörsförmågor som är mest utvecklade hos de flesta människor, medan de former av gehörsförmågor som tränas och uppmärksammas inom musikutbildning är relativt ovanliga i mer utvecklade former. Detta förhållande har återigen sin grund i den vanligaste formen av inlärningsprocess som människor har, som gör att de har enklare för att lära sig olika former av klangfärgsgehör. Detta gehörslärande sker dessutom som regel utan att människor uppfattar detta som "lärande". De resultat som presenteras i avhandlingen har till största delen uppkommit till följd av ett slags fenomenologisk undersökning med avseende på människors gehörsförmågor som Helgesson genomfört under ca sju års tid

Avhandlingens titel: Absolut gehör. Konkret minne för ljud.
Disputationen äger rum fredagen den 5 september 2003 kl. 13.00
Opponent: Roland S. Persson, PhD
Sal J 109, Religionsvetenskap, Lennart Torstenssonsgatan 11, Göteborg

Närmare upplysningar kan fås av Kenneth Helgesson, tel. 070-553 21 91 (hem) kenneth.helgesson@musikvet.gu.se

Vänliga hälsningar

Barbro Ryder Liljegren, Informationsssekreterare Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865 fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se