Lunds universitet

Varmare vintrar gynnar kräftorna

Pressmeddelande   •   Sep 09, 2008 09:09 CEST

Åren 1946 - 2007 har milda vintrar påverkat vattentemperaturen i svenska sjöar och vattendrag. Den högre medeltemperaturen under dessa vintrar har gynnat kräftfisket. Vad som reglerar tillgången på kräftor är ämnet för en ny doktorsavhandling från Lunds universitet. Bl a har en matematisk modell - den första i sitt slag - utvecklats som gör det möjligt att förutsäga hur stor tillgången blir från år till år.

Limnologen Karin Olsson har kartlagt kräftornas liv genom såväl experiment som fältförsök. Det betyder att hon även undersökt vatten som tidigare innehöll den svenska flodkräftan men där signalkräftan numera lever.

- Att man valde att inplantera signalkräftan beror på att den liknar den inhemska flodkräftan men också för att den anses växa fortare och bilda tätare bestånd än flodkräftan, säger Karin Olsson. Men mina undersökningar visar att detta inte stämmer i naturliga vattendrag. Under likartade förhållanden blir båda arterna lika stora och bildar lika täta bestånd. En avgörande faktor för tätheten är hur mycket rovfisk det finns. Ett exempel på detta är vad som hände på Nya Zeeland. Där inplanterade man öring och då minskade kräftbestånden.

En rad andra faktorer påverkar också kräftbestånden som bottnens beskaffenhet, tillgången på föda och vattentemperaturen. En stenig botten är viktig för kräftynglens överlevnad och tillväxt. När det gäller föda är kräftorna flexibla eftersom de både äter växter och djur. I vatten där det finns gott om småkryp är kräftorna rovjdur - i andra vatten nästan "vegetarianer". Bäst växer kräftorna i sjöar och vattendrag där det finns många slags smådjur samt långsamma större bottenlevande djur. Men för att må bra vill kräftorna både kunna äta djur och växter.

Som bekant varierar tillgången på kräftor kraftigt från ett år till ett annat. Så är också fallet i den småländska sjön Bunn där Karin Olsson gått igenom temperaturdata och fångstdata sedan 1946. Flodkräftan fanns kvar i sjön fram till 1974. Signalkräftan planterades in 1985 och finns fortfarande kvar. Med en matematisk modell har Karin Olsson testat olika faktorer för att se om de påverkar variationerna i fångsten.

- Samma faktorer var viktiga för de båda arterna - framför allt vintertemperaturen, sammanfattar Karin Olsson. Varma vintrar ökar troligen överlevnaden med ökande fångster följande somrar.

Vad händer då om vattnets vintertemperaturer fortsätter att öka?
- Det kommer att gynna tillväxten men bara till en viss gräns. Blir det för varmt kan det i stället leda till en minskning. Effekterna kan också bli olika i olika delar i landet. I norrländska vatten där flodkräftan finns kvar kan tillväxten bli mycket kraftig vid en temperaturförhöjning. Där måste kräftorna i det nuvarande klimatet hushålla med energin. Ett år används för reproduktion och ett år för tillväxt, säger Karin Olsson.

Karin Olsson disputerar den 19 september. Hennes doktorsavhandling heter Dynamics of omnivorous crayfish in freshwater ecosystems. Hon nås för ytterligare information på tel 046 222 84 29 eller 0709 52 4896, e-post: Karin.Olsson@limnol.lu.se

Göran Frankel