Byanätsforum

Vi nätbyggare! - byanätens viktiga roll i bredbandsbygget

Pressmeddelande   •   Okt 03, 2019 08:08 CEST

I över 1 000 byar runt om i Sverige har man gått samman och bildat en förening och bestämt sig för att bygga sitt eget bredbandsnät. Eldsjälar som engagerar sig på sin fritid för att bygden inte ska hamna utanför när samhället digitaliseras.

– Genom kampanjen Vi nätbyggare vill vi att alla bybor som kämpar med att få bredbandsuppkoppling ska uppmärksammas. Tusentals frivilligtimmar läggs i det tysta, säger Tommy Nilsson, projektledare för Byanätsforum.

När Sverige elektrifierades i början av 1900-talet var det på samma sätt som en stor del av landet idag får tillgång till bredband. Lokala sammanslutningar bildades och bygden gick samman för att dra elledningar och sätta upp stolpar. Hundra år senare gräver vi istället ner fiberkabel och bybor får lära sig att svetsa fiber eller sätta upp fiberdosor. I vissa fall jobbar man även med trådlösa alternativ. Men då som nu finns lokala eldsjälar och entusiaster i bakgrunden som får hela bygden att engagera sig.

Fakta om byanäten

  • Det finns cirka 1 000 föreningar som byggt byanät runt om i landet.
  • Ofta får de som bor på landsbygden både betala mer för sina anslutningar och även göra mer av jobbet själva.
  • Inga bredbandsnät byggs lika kostnadseffektivt som byanäten där byborna gör mycket av jobbet, man använder lokala företag och man får oftast högre anslutningsgrad än kommersiella nät.
  • Eftersom byanäten ägs gemensamt av byborna stannar makten över nätet i bygden och inkomsterna går tillbaka till samhället.
  • Byanäten är varken sämre eller bättre än kommersiella nät eller kommunernas stadsnät. Problem och styrkor finns i alla slags nät.
  • När byanäten byggs kraftsamlar bygdens invånare och många hjälps åt för att planera, bygga och förvalta näten. Många träffas för första gången vid ett möte i bredbandsföreningen vilket stärker sammanhållningen.
  • Det är bara 41 procent av hushållen utanför tätort som har tillgång till snabbt bredband medan 87 procent av de som bor i städer och tätorter har tillgång till snabbt bredband. Byanäten är viktiga för att koppla upp landsbygdens invånare och företag.
  • 30 procent av alla bredbandsuppkopplingar utanför tätorter levereras av ett byanät. Byanäten har en mycket stor och viktig roll för att uppfylla regeringens bredbandsmål.

Hashtag

#nätbyggare används i alla sociala medier.

Citat och kontaktpersoner

Bengt Adlén, Förängsudden Fiber, tel: 070-578 77 60, e-post: bengt.adlen@gmail.com

När stormarna ven och elnätet låg nere på många håll under stormen Alfrida fanns det ändå byanät som levererade bredbandsuppkoppling till sina medlemmar och kunder. Tack vare robust byggda nät och uppfinningsrika lösningar som försåg nätet med strömförsörjning under hela ovädret och dagarna efter innan elnätet reparerats. Bengt Adlén på Förängsudden Fiber i Stockholms skärgård är en eldsjäl som brinner för sin hembygd och att alla ska ha tillgång till snabb och stabil bredbandsuppkoppling.

”Vårt fibernät var det enda nätet som fungerade på ön under Alfrida”

Ingrid Viklands, Fiber i Nordingrå, tel: 070-559 94 83, e-post: viklands@telia.com

I Västernorrland är anslutningsgraden till snabbt bredband just nu 68 procent, men ökar allt eftersom olika bredbandsprojekt blir klara. Snabbast har det gått längs kusten i de större kommunerna. Men i Nordingrå har utbyggnaden blivit en succé, där bildades en ekonomisk förening som paraplyorganisation för de olika byaprojekten och många timmar av ideellt arbete har lagts ner för att hålla kostnaderna nere. Och här är anslutningsgraden över det satta målet.

”96 procent av de som är permanent boende är nu anslutna tack vare byanäten”

Torbjörn Axelsson, Säfflebygdens Fibernät, tel: 070-564 56 96, e-post: torbjorn.hagaborg@gmail.com

I Säffle har ett unikt ägar- och driftsavtal mellan kommun och förening tagits fram. I tätorten äger och bygger det kommunala bolaget Säkom sitt stadsnät. Men utanför tätorten bygger och äger föreningen samt kommunens bolag nätet gemensamt. Nätet utökas successivt och i dagsläget har de fler än 2 400 anslutningar på landsbygden. Det här är ett mycket bra exempel på där kommunen och dess invånare hittat ett bra samarbete som gynnar alla i bygden.

”Vi jobbar som att det är ett företag. Alla drar åt samma håll. Samarbetet med det kommunala bolaget funkar mycket bra. På landsbygden äger föreningen och kommunens bolag hälften var”

Byanätsforums kansli

Tommy Nilsson, projektledare, tel: 010-479 77 41, e-post: tommy.nilsson@helasverige.se

Anna Johansson, projektledare, tel: 010-479 77 49, e-post: anna.johansson@helasverige.se

Byanätsforum lanserades i mars 2015 och är ursprungligen ett initiativ inom ramen för regeringens Bredbandsforum. Från och med våren 2018 har Hela Sverige ska leva, Coompanion och LRF tagit över Byanätsforum. Tillsammans ska samarbetsorganisationerna utveckla forumet och vara ett stöd för bredbandsföreningar med information, nätverk, rådgivning och företrädarskap.