Anders Ekberg

Weimer och Johansson: Två riksdagskandidater från Uppsala säger nej till datalagringsdirektivet

Pressmeddelande   •   Sep 13, 2010 06:05 CEST

Våga avvisa datalagringsdirektivet! Den uppmaningen riktar Mattias Johansson (C) och Maria Weimer (FP) till övriga riksdagskandidater från Uppsala län när de på måndag undertecknar ett väljarkontrakt om att rösta nej till svensk datalagring.

Johansson och Weimer, som båda står på andra plats på Centerpartiets respektive Folkpartiets listor i riksdagsvalet för Uppsala, skriver under måndagen ett väljarkontrakt enligt den modell som tidigare lanserats av bland andra FP:s riksdagsledamot Camilla Lindberg. Lindberg besöker under dagen kandidaternas manifestation vid Ångströmslaboratoriet.

- Som liberaler har skyddet av den personliga integriteten en central plats i vår värdegrund. Därför tycker vi det är olyckligt att våra båda partier tonat ned integritetsfrågorna i årets valrörelse. Vi vill med denna manifestation lyfta fram att det finns kandidater på våra respektive listor som värnar dessa frågor och som lovar att rösta nej om datalagringsdirektivet kommer upp till behandling i Riksdagen, säger Mattias Johansson (C).

- Alla svenska Europaparlamentariker utom (S)-ledamöterna röstade emot direktivet 2005. Detta visar på hur kontroversiellt direktivet egentligen är. Masslagring av personlig korrespondans är inte acceptabelt i en rättsstat, säger Maria Weimer (FP). 

Johansson och Weimer uppmanar nu andra riksdagskandidater i sina egna och andra partier i länet att också teckna väljarkontraktet. 

- Införandet av datalagringsdirektivet i Tyskland har visat att det inte fått önskad effekt på brottsbekämpningen, vilket antyder att direktivet inte bara är integritetskränkande utan också meningslöst, säger Mattias Johansson och Maria Weimer. 

För ytterligare information:
Mattias Johansson (C), 0730-88 52 65
Maria Weimer (FP) 0732-437773

Fakta

Direktivets implementering medför en skyldighet för EU:s telefoni- och internetleverantörer att lagra abonnentinformation i minst sex månader, men högst två år. Telefonidata som visar varifrån, när och till vem en person ringer, ska sparas. Även information om vem som skickar SMS till vem och när detta sker lagras. De internetdata som ska sparas är vilken IP-adress varje abonnent haft vid varje given tidpunkt. Tillhandahållare av e-posttjänster skall också lagra uppgifter om avsändare och mottagare av ett e-postmeddelande.

För ytterligare information om datalagringsdirektivet, se här