Var inte en sådan FITTA! Från sextrakasserad soldat till föreläsare och författare.

Tio år gammal såg Emilia filmen Tjejen som gjorde lumpen med Goldie Hawn och det var också då hon bestämde sig för att göra lumpen när hon blev stor. 2003 påbörjade Emilia sin tjänstgöring i Kosovo som soldat efter att precis muckat från en tio månaders lång värnplikt. Andra dagen på utbildningen inför Kosovo började de sexuella trakasserierna från hennes gruppmedlemmar som följdes av åtta månaders helvete. Sexuella skämt, mobbning, härskartekniker och ensamhet blev vardag i missionsområdet. När det kändes som värst satt hon inne på toaletten och grät i en handduk för att hennes kollegor inte skulle höra henne. Det var det svaga och fega ledarskapet som möjliggjorde hennes mobbare att fortsätta sitt beteende. När allt kom fram till ledningen fick hon frågan om hon ville omplaceras eller skicka hem någon i sin grupp, dessutom fick hon underkänt i betyg.

– Varför skulle jag vilja omplaceras och hur kan man lägga den typen av beslut på någon som är drabbad och mår så dåligt? Undrar Emilia och skakar på huvudet.

Emilia lyckades trots allt vända den svåra erfarenheten till något positivt och sedan 2003 har hon föreläst om sina erfarenheter. Hon är en ofta anlitad föreläsare runt om i landet. Kommuner, myndigheter, fackförbund och företag tar in henne för att få hjälp att förbättra sitt arbetsklimat. Nu ger hon ut sin första bok i ämnet.

Erfarenheten från Kosovo väckte hennes intresse för arbetsmiljöfrågor och hon har genom åren bland annat utbildat sig till arbetsmiljöingenjör, faktagranskare, processledare och coach.

Trakasserier och mobbning är den snabbast växande form av våld på våra arbetsplatser. 10 000 - 30 000 blir varje år långtidssjukskrivna på grund av det och 100 - 300 begår självmord. Organisationer tar skada och människor går sönder. Emilia efterfrågar ett modigt ledarskap där människors hälsa väger tyngre än pengar.

Emilia Åhfelt Dimitriadis utelämnade bok om mobbning och sexuella trakasserier handlar om hennes egna erfarenheter av att vara kvinna i en sådan mansdominerad bransch som försvarsmakten. Hon har också intervjuat andra drabbade, gett sin syn på problematiken och vad som behöver förändras i vårt samhälle. Dessutom ger hon råd och hjälp till drabbade, råd och hjälp hon själv hade velat ha där ner på Camp Victoria när allt kändes som mörkast. Hennes erfarenhet är långt ifrån unik, en av tio går till sin arbetsplats varje dag med en klump i magen eftersom de är utsatta för kränkningar av sina kollegor, chefer eller medarbetare.

– Tanken på att skriva en bok om denna fruktansvärda erfarenhet har alltid funnits där. Allt har sin tid, min tid är nu! Avslutar Emilia och tittar på sin bok.