Kopplingen mellan sömnstörning och diabetes fokus i Uppsalaledd studie

Diabetes och hjärtkärlsjukdom är vanliga följdsjukdomar vid kraftig övervikt
och fetma, men även försämrad lungfunktion och sömnapné. Att viktnedgång har gynnsam
effekt på sömnstörning och insulinresistens vid typ 2-diabetes är känt. I en
ny Uppsalaledd studie, ELVIS, ska forskare studera om även CPAP-behandling har positiva
hälsoeffekter. Detta uppmärksammas med anledning av internationella sömndagen
den 14 mars.

– Det är välkänt att viktnedgång förbättrar cellernas förmåga att reagera på insulin (insulinkänsligheten), en funktion som är nedsatt vid typ 2-diabetes. Syftet med studien är att se om förbättringar av insulinresistens även kan förklaras av minskade problem med andningsstörning
nattetid, bland annat med hjälp av så kallad CPAP eller om det är en kombination, säger professor Eva Lindberg, överläkare på lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset, som leder studien.

Övervikt och fetma är att betrakta som en global epidemi. I Sverige har andelen invånare med fetma fördubblats sedan 1980-talet. I dag är runt hälften av svenskarna överviktiga och tio procent kraftigt överviktiga.

Hälsoeffekter av CPAP-behandling

Studien, som beräknas pågå 2014-2016, genomförs i samarbete med forskare på lungkliniken vid Gävle sjukhus. Forskarna ska studera varför bara vissa överviktiga drabbas av andningsstörningar under sömnen, vilka effekter behandling av andningsstörningar har på hälsan samt hur lungfunktionen påverkas av övervikt och viktnedgång.

– Följdsjukdomarna av övervikt ökar parallellt med att vi blir större. Förutom lidande för de drabbade är fetmaepidemin en tung börda för samhället och sjukvårdsapparaten. Vi hoppas att studien ska bidra till att höja kvaliteten på vården för denna växande patientgrupp, säger Andreas Palm, överläkare på lungkliniken vid Gävle sjukhus.

Problem med upprepade andningsuppehåll när man sover, sömnapné, ökar för varje
år. Sju av tio av alla i västvärlden som får diagnosen obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) är kraftigt överviktiga. CPAP-behandling (Continuous Positive Airway Pressure) innebär  att man sover med en mask eller näskudde, som via en slang och en kompressor skapar ett lätt övertryck som håller luftvägarna öppna. Behandlingen är i dag vanligt förekommande i hela landet. 2013 fick cirka 350
patienter sådana hjälpmedel utskrivna på Akademiska sjukhuset.

Allt fler har hemrespirator

En annan form av andningsstörning kopplad till fetma är hypoventilation (OHS), ett allvarligt tillstånd som leder till nedsatt andning med försämrat syreupptag och oförmåga att vädra ut koldioxid. Patienterna behandlas med hemrespirator. I dag har cirka 2 700 personer i Sverige hemrespiratorbehandling och antalet ökar med cirka tio procent varje år.

– Ännu i slutet på 90-talet var fetmarelaterad hypoventilation en ovanlig orsak
till hemrespirator, men under de senaste åren har hälften av alla patienter som
påbörjar hemrespiratorbehandling denna diagnos, framhåller Eva Lindberg.

Mer information:
Eva Lindberg, professor och överläkare på lung- och allergikliniken, 018- 611
40 61 eller 070-649 96 88
Andreas Palm, överläkare på lungkliniken, Gävle sjukhus, 070-357 35 95
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA: ELVIS-studien

* Fokuserar på orsaker till att vissa överviktiga drabbas av andningsstörningar
under sömnen, vilka effekter behandling av andningsstörningar har på hälsan
samt hur lungfunktionen påverkas av övervikt och viktnedgång.

* Genomförs av forskare vid lung- och allergikliniken på Akademiska sjukhuset i
samarbete med forskare på lungkliniken vid Gävle sjukhus.

* Studien pågår 2014-2016 och inkluderar patienter i åldrarna 18-60 år med ett
BMI över 35, som söker vård på överviktsmottagning eller lungklinik.

* Patienterna kommer att genomgå en nattlig registrering av andningen i hemmet,
då man bland annat mäter syresättning av blodet (saturation), andningsrörelser,
position och hjärtfrekvens.