Belastningsskador hos violinister fokus för ny forskningsstudie på Akademiska

Belastningsbesvär är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i arbetslivet. Besvär i nacke/skuldror och hand/handled är särskilt vanligt bland stråkmusiker. I en ny studie, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, vill forskarna öka kunskapen om hur sådana skador kan förebyggas och se om det finns skillnader mellan kvinnor och män.

– Variation i fysisk belastning anses vara en effektiv åtgärd mot belastningsbesvär, men kunskapen är bristfällig om hur man kan skapa variation i arbetet och hur en bra balans mellan fysisk belastning och återhämtning bör se ut, säger Teresia Nyman, ergonom och verksamhetschef inom arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset.

Stråkmusiker är en extra utsatt grupp på grund av ensidigt upprepade rörelser, låg variation mellan arbetsuppgifter och höga krav på precision. Men liknande belastningar och besvär är vanliga i många andra branscher, till exempel i tillverknings- och livsmedelsindustrin och bland elektriker, städare och personer som arbetar i butiker och lager.

Studien, som finansieras av FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), ska genomföras i samarbete med Högskolan i Gävle och Karolinska Institutet. Totalt kommer cirka 50 violinister i två olika symfoniorkestrar att ingå. Under ett år kommer arbetsbelastningen att mätas upprepade gånger, med särskilt fokus på hur belastningen varierar över tid. Datainsamling kommer att ske med tekniska mätningar, observation, klinisk undersökning och enkätfrågor om arbetsmiljö, fysisk trötthet, prestation samt besvär relaterade till arbetet.

– Vi vill studera hur tidsmönstret av arbetsbelastning och återhämtning påverkar välbefinnande, prestation och besvär i muskler och leder, berättar Teresia Nyman.

Besvär i nacke, skuldror och bröstrygg är vanligare bland kvinnor än män, men man vet inte exakt varför. Eftersom alla i en orkester har exakt samma arbetsuppgifter, menar Teresia Nyman att det finns bra möjligheter att ta reda på om det exempelvis är motoriken/rörelsemönster som skiljer sig åt, om det finns skillnader mellan könen i upplevd stress och tid för återhämtning samt hur besvären skiljer sig åt.

För mer information, kontakta:

Teresia Nyman, ergonom och verksamhetschef inom arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 36 48, e-post: teresia.nyman@akademiska.se

FAKTA: Forskning inom arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset
* 20-24 forskningsaktiva medarbetare och cirka 18-20 pågående forskningsprojekt med bred spridning inom det arbets- och miljömedicinska området.
* Exempel på pågående projekt:

- Bidrar utvecklingsexponering för Bisfenol A till uppkomst av fetma och benskörhet?

- Riskfaktorer för astma, rinit och luftvägsinfektioner i bostadsmiljön Allergi mot häst allergen- från miljöexponering till diagnostikCancerförekomst i Sverige 25 år efter Tjernobylolyckan

- Arbetsställningars betydelse för besvärsuppkomst i nacke-skuldra – exponerings-responssamband och referensvärden från tekniska mätningar

- STAMINA - Strukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv.

- Handintensivt arbete: en metodik för riskbedömning, medicinska controller och utvärdering.