Blodstamcellstransplantation effektivare än traditionell bromsmedicin vid skovvis MS

Blodstamcellstransplantation är effektivare än traditionell bromsmedicin vid skovvis MS. Det framgår av en internationell multicenterstudie där autolog blodstamcellstransplantation jämförts med konventionell behandling. Akademiska har som enda svenska sjukhus medverkat i studien vars resultat nu publicerats i den ansedda medicinska tidskriften JAMA (Journal of the American Medical Association).

– Resultaten visar på signifikant bättre resultat för MS-patienter som fick cytostatika i kombination med autolog blodstamcellstransplantation, där stamceller från blodet tas från patientens eget blod. En sak som verkligen överraskar är att de som fick blodstamcellstransplantation faktiskt förbättrades i sina symptom medan de som fick vanlig behandling överlag blev sämre, säger Joachim Burman, överläkare på neurologkliniken, Akademiska sjukhuset, som sedan flera år arbetat med studien och att utveckla behandlingsmetoden.

Den så kallade MIST-studien startade 2006 och är en internationell multicenterstudie med deltagare från USA, Storbritannien, Brasilien och Sverige. Syftet har varit att jämföra effekten av blodstamcellstransplantation med vanliga bromsmediciner. Totalt ingick 110 patienter som slumpades till en av två grupper. Andelen som var stabila utan tecken till sjukdomsaktivitet var 79 % bland de transplanterade och endast 3% i kontrollgruppen. Hälften av de som erhöll blodstamcellstransplantation förbättrades och fick minskad grad av funktionsnedsättning, medan de som fick bromsmedicin i genomsnitt blev sämre med ökad funktionsnedsättning. Ingen patient drabbades av någon riktigt allvarlig biverkning och efter att transplantationen genomförts var andelen som upplevde biverkningar lika mellan grupperna.

Multipel skleros (MS) anses vara en livslång obotlig sjukdom. I Sverige har blodstamcellstransplantation använts i mer än tio år som behandling för neurologiska sjukdomar som MS och den första transplantationen för en neurologisk sjukdom gjordes 2004 vid Akademiska sjukhuset. Hittills har mer än 200 MS-sjuka i Sverige framgångsrikt behandlats med blodstamcellstransplantation. Behandlingen syftar till att nollställa immunförsvaret så att det upphör att skada hjärnan.

– Cirka två av tre med MS som behandlats i Sverige har blivit stabila och klarar sig utan bromsmedicinering. Vi har goda skäl att tro att en del av dem som vi har behandlat har blivit botade från sjukdomen, berättar Joachim Burman som nyligen fick ett stort anslag av Svenska Läkaresällskapet för att studera långtidseffekter av blodstamcellstransplantation.

Målgruppen för behandlingen har hittills varit patienter med aggressiv MS, som prövat mer kraftfull bromsmedicin utan tillfredställande resultat. Enligt Burman har de flesta varit yngre personer, som inte haft sjukdomen så länge, men som har ett ogynnsamt förlopp med sjukdomsaktivitet trots bromsbehandling. De nya forskningsrönen stöder nu en mer vittspridd användning, där även patienter som har ett suboptimalt behandlingssvar på vanlig bromsbehandling kan komma ifråga för blodstamcellstransplantation.

För mer information, kontakta:
Joachim Burman, överläkare på neurologkliniken, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 50 01 (sekreterare), e-post: joachim.burman@akademiska.se

FAKTA: Multipel skleros (MS)

• Cirka tusen personer i Sverige insjuknar varje år i MS, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper den egna hjärnan.
• Angreppet på hjärnan leder till skov med nya symtom. Några exempel på symtom som kan uppstå vid skov är känselförändringar och synnedsättning.
• Sjukdomen skadar nervtrådarna och leder så småningom till permanent funktionsnedsättning med symtom som gångsvårigheter och tanketröghet.