Brännskadevården på Akademiska 50-årsjubilerar

För 50 år sedan fick Akademiska sjukhuset landets första specialbyggda klinik för avancerad brännskadevård. Idag är brännskadecentrum en av landets två rikssjukvårdsenheter för svårt brännskadade patienter. Jubiléet uppmärksammas med öppet hus och föreläsningar av såväl svenska som internationella experter 6 december.

– Tack vare stora medicinska framsteg har vi idag högre överlevnad för människor med mycket svåra brännskador. Kirurgiska ingrepp görs tidigare och med bättre metoder, smärtlindringen har förbättrats och vårdtiderna kortats, säger Fredrik Huss, överläkare och ämnesområdesansvarig på brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset.

Som exempel på hur vården förändrats nämner han också att vissa skador, som tidigare krävde inläggning, numera kan skötas via mottagningen. Dessutom har rehabiliteringen och det psykosociala stödet blivit effektivare.

Sedan 2010 har Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping delat nationellt ansvar för vården av svårt brännskadade, ett så kallat rikssjukvårdsuppdrag. Det nuvarande tillståndet gäller fram till årsskiftet 2021/2022. På brännskadecentrum vid Akademiska vårdas omkring 250 patienter varje år, främst från norra och mellersta Sverige. Av dessa är cirka 30 barn under 18 år. Många behöver vård länge, ibland upp till flera månader.

– Patientgruppen har på flera sätt gynnats av ett tätare samarbete inom forskning och utveckling, både när det gäller omhändertagande, intensivvård och framodling av ny hud. Ett större flöde av patienter ger större erfarenhet av patientgruppen. Dessutom kan vi säkerställa långtidsuppföljning och värdera resultat effektivare. Det var svårare när svårt brännskadade var spridda på flera enheter, framhåller Fredrik Huss.

Det vanliga vid djupa brännskador är att man skär bort den brända, döda huden och därefter transplanterar hud från andra delar av kroppen eller använder hud som odlats fram i laboratorium, ett exempel på hur vården utvecklats. Sedan ett par år tillbaka används, på försök, en ny metod där man smörjer in den brännskadade huden med en enzymkräm baserad på ananasstam.

– Våren 2015 var vi först i Sverige med att börja använda metoden på vuxna. Den används framförallt vid djupa skador på händer och fötter, men även övriga kroppen utom ansiktet och underlivet. Krämen löser upp den brända huden så att man i princip bara kan tvätta av området och börja transplantera. Effekterna på barn utvärderas nu inom ramen för en klinisk studie som pågår fram till 2020, förklarar Fredrik Huss.

Internationellt används den nya metoden även för att snabba på diagnostik av djupet på brännskadorna och behovet av kirurgi. I stället för att vänta två veckor, behöver man bara vänta åtta-nio timmar för att se om en skada behöver kirurgisk behandling eller kan läka av sig själv.

– Vid kirurgi finns alltid en risk att för lite skadad hud tas bort, vilket ökar infektionsrisken, eller att för mycket frisk vävnad tas bort som bidrar till sämre resultat. En fördel med metoden är större precision, att endast det som behövs tas bort vilket minskar ärrbildningen på sikt, fortsätter han.

Om resultaten faller väl ut kan metoden både komma att användas som ett alternativ till kirurgi före hudtransplantation och för att snabba på diagnostik och beslut om hur stora delar hud som måste tas bort. Förutom att patienten får mindre ärrvävnad kan det, enligt Fredrik Huss, bidra till lägre vårdkostnader då vårdtiden blir kortare och behovet av läkemedel, operationssalar/bemanning minskar.

Metoden, som har utvecklats i Israel, har hittills använts på cirka 3000 patienter runtom i världen. I Skandinavien har Akademiska sjukhuset mest erfarenhet, men metoden har även börjat användas på andra skandinaviska enheter.

– Om 5-10 år tror jag att vi utvecklat metoder som markant förbättrar ärrbildningen efter brännskador och andra sår. Ärren kanske inte är osynliga men betydligt bättre både estetiskt och funktionellt, avrundar han.

För mer information, kontakta:
Fredrik Huss, överläkare och ämnesområdesansvarig på brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset, 018-611 37 57 eller 070-794 15 74, e-post: fredrik.huss@akademiska.se

 FAKTA: Brännskadevård
* I Sverige söker cirka 38 000 personer vård varje år på grund av brännskada varav 1 300 behöver vårdas inneliggande.
* Majoriteten av de som skadar sig är pojkar/män (cirka 2/3). Barn i åldern 0-4 år utgör cirka 27 procent av de brännskadade patienter som behöver sjukhusvård.
* Flertalet brännskador sker i hemmet och på arbetsplatser.
* Den vanligaste formen av brännskada sker efter kontakt med värme i form av hett vatten, eld eller heta föremål. * Cirka 2 600 barn brännskadas varje år. I drygt 40 procent av fallen handlar det om skållning och 60 procent av barnen är under tre år. Olyckorna inträffar oftast i hemmet. Bland tonåringar är kontakt med eldsflammor den vanligaste orsaken.

Nota bene: Vid 50-årsfirandet av brännskadekliniken 6 december medverkar följande föreläsare:
Carl-Evert Jonson, läkare och docent
Bengt Gerdin, seniorprofessor emeritus i intensiv- och brännskadevård, Uppsala universitet
Tina Palmieri, professor och direktör på Firefighters Burn Institute, Kalifornien (USA)