Pressmeddelande -

Kombinerad PET-MR-undersökning ger tidigare upptäckt av inflammationer vid mag-tarmsjukdom

Akademiska sjukhuset har infört en ny metod för tidig upptäckt av inflammation i mag-tarmkanalen hos patienter med ulcerös colit och Crohns sjukdom. Med en kombinerad PET-MR-teknik fås mer exakt information om inflammatoriska förändringar som kan spåras i tarmen. Den nya tekniken för diagnostik lyfts fram med anledning av nationella mag-tarmdagen 19 maj.

– Med den nya kombinerade PET-MR-teknikenkan vi genomföra samtidig MR- och isotopundersökning av tarmen med flera olika spårämnen för olika funktioner. Vi får bilder med hög upplösning vid avbildning av förändringar i mjukvävnader som tarmen och därmed säkrare information om pågående inflammatorisk aktivitet med ökad metabolism i tarmvävnaden hos patienter med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, säger Per Hellström, professor och läkare inom gastroenterologi vid Akademiska sjukhuset.

Närmare 3 000 personer insjuknar i ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller annan inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige varje år. Det är 50 procent fler jämfört med mitten av 80-talet och en hög siffra internationellt sett. Eftersom det ännu inte är fastställt vad som orsakar dessa sjukdomar kan de inte botas.

– Man vet inte exakt vad den ökade förekomsten beror på, men mycket talar för att faktorer i vår omgivning har stor betydelse. Viktiga livsstilsfaktorer vid båda sjukdomarna är att undvika rökning och smärtstillande läkemedel av inflammationshämmande typ (NSAID-preparat), men också infektioner i tarmen och alla typer av maginfluensa, berättar Per Hellström.

Ulcerös colit och Crohns innebär att kroppens eget immunförsvar angriper cellerna i tarmslemhinnan som svullnar, blir sårig och blöder. Vanliga besvär är diarré (ofta blodig), buksmärta och trängningar till tarmtömning. Många patienter har återkommande skov med försämring i perioder. Båda sjukdomarna är som mest aktiva under de första åren efter diagnos.

En ny Uppsalastudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att behandlingsresultaten både vid ulcerös colit och Crohns har förbättrats kraftigt de senaste decennierna. Betydligt färre patienter med inflammatorisk tarmsjukdom har behövt operera bort tjocktarmen inom fem år efter diagnos jämfört med slutet av 1980-talet. Endast fem procent av patienterna med ulcerös colit har behövt operera bort tjocktarmen fem år efter diagnos jämfört med 20 procent 1989. Liknande resultat kan ses för patienter med Crohns sjukdom.

En tänkbar förklaring till den förbättrade prognosen är tidigare och bättre diagnostik, att man tidigare än förr upptäcker även lindrigare fall, men också att det finns en ökad medvetenhet om att särskilt Crohns inte kan botas med kirurgi. Eftersom sjukdomen har en stor benägenhet att återkomma efter ett kirurgiskt ingrepp bör tarmen hos dessa patienter sparas. Den läkemedelsbehandling som ges i dag är mer konsekvent än tidigare och utarbetad efter tydliga principer vilket till en betydande del beror på användningen av nya antikroppsbaserade så kallade biologiska läkemedel.

För mer information, kontakta:
Per Hellström, professor och läkare inom gastroenterologi, telefon: 018-611 42 85, e-post: per.hellstrom@akademiska.se


FAKTA: Ulcerös colit och Crohns sjukdom

  • Ulcerös kolit är en inflammation i slemhinnan i tjock- eller ändtarmen, och leder till diarré med blodtillblandning. Ofta går sjukdomen i skov, dvs lugna perioder avbryts av nya perioder med symptom.
  • I Sverige får ungefär 2 000 personer diagnosen varje år, oftast i 20- 30 årsåldern.
  • Behandlingen består av läkemedel som motverkar nya skov och dämpar inflammationens aktivitet. Möjligheterna att kontrollera den inflammatoriska aktivitet är goda. Endast i enstaka fall när läkemedel inte alls hjälper opererar man bort tjocktarmen.
  • Crohns sjukdom är en inflammation i mag-tarmkanalen, traditionellt i nedre delen av tunntarmen men under senare år allt oftare i tjocktarmen. Vanliga symtom är magknip efter maten och diarré, viktnedgång och blodbrist. Flertalet får sin diagnos i 18-30-årsåldern. Läkemedelsbehandlingen är likartad den vid ulcerös colit. Dock behöver man oftare opereras vid chrons eftersom sjukdomen går djupare in i tarmväggen och risk finns för förträngningar och att det bildas ”falska gångar” från tarmen.

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Elisabeth Tysk

Presskontakt Presschef Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen 018-611 96 11