Nya behandlingar i sikte mot biverkningar av cytostatika vid barnleukemi

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Idag överlever nio av tio, men över hälften av drabbas av svåra biverkningar av cytostatikabehandlingen. Detta påverkar i hög grad vardagen och livskvaliteten både för barnen och deras familjer. Flera studier på Akademiska sjukhuset syftar till att utveckla effektivare terapier och rätt stöd, vilket lyfts fram med anledning av internationella barncancerdagen 14 februari.

I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar i cancer varje år, varav en tredjedel i leukemi. Det är en elakartad sjukdom i kroppens blodceller, som innebär att det bildas för många röda eller vita blodkroppar alternativt för många blodplättar.

– Målet med vår forskning är att utveckla tryggare behandling och effektiva förebyggande insatser så att barnen både överlever och kan leva ett normalt liv psykiskt, socialt och fysiskt, säger Arja Harila-Saari, professor och barncancerläkare på Akademiska barnsjukhuset, som forskar på biverkningar av cytostatikabehandling vid ALL.

I likhet med andra leukemier sprider sig ALL ofta till hjärnhinnorna och centrala nervsystemet. Sedan 2008 är standardbehandlingen cytostatika. Tidigare använde man strålbehandling mot hjärnan. De cytostatika som används idag är betydligt intensivare än för 10-15 år sedan, inriktade på att slå ut cancerceller i hjärnhinnorna och centrala nervsystemet.

– Läkemedlen är effektiva och botar 90 procent av patienterna, men cirka 60 procent får allvarliga biverkningar under behandling. Vart tionde barn får biverkningar i centrala nervsystemet och ibland inlärningssvårigheter långt senare, framhåller hon. Hjärnpåverkan under behandlingen kan yttra sig som synstörningar, förvirring, kramper, muskelförlamning eller medvetslöshet, men symtomen är vanligtvis övergående med rätt behandling.

Ett flertal forskningsstudier på barncancerkliniken vid Akademiska är inriktade på just biverkningar. En studie handlar om att öka kunskapen om mekanismer och riskfaktorer för att kunna undvika akuta biverkningar på centrala nervsystemet. Nästa år startar en studie på ALL där man minskar intensiteten i doserna för patienter med bra prognos för att minska biverkningarna.

– Betydelsen av biverkningar har ökat med förbättrad prognos. Därför kommer vi att starta studier som syftar till att förebygga och behandla svåra biverkningar med ”skyddande läkemedel” under cytostatikabehandling, säger Arja Harila-Saari.

Hennes forskning visar att flertalet av barnen som behandlats för ALL klarar sig bra i skolan, men en del drabbas av exempelvis långsammare inlärningsprocess eller minnes-/ koncentrationssvårigheter. En studie pågår där man undersöker just kopplingen mellan akuta och mer långsiktiga biverkningar.
Enligt Arja finns ofta mycket oro och rädsla i familjer med barn som krampar och blir medvetslösa. Inte sällan måste dessa barn vårdas på intensivvårdsavdelning.

– Sedan 2008 har vi via enkätstudier utvärderat livskvalité och upplevd påverkan av olika behandlingar både fysiskt och psykologisk, men också hur olika biverkningar påverkat hela familjens livssituation. Inom kort introducerar vi en ny mätmetod med patientrapporterade utfallsmått (PROM) och patientrapporterade erfarenhetsmått (PREM) som ger större möjligheter till dialog och återkoppling om resultaten till patienter och föräldrar, avrundar hon.


För mer information, kontakta:
Arja Harila-Saari, professor och barncancerläkare på Akademiska barnsjukhuset,
tel: 072-238 05 33
e-post: arja.harila-saari@kbh.uu.se

FAKTA: Fler exempel på studier om biverkningar av cytostatikabehandling vid barncancerkliniken

• Utveckling av bättre diagnostik, främst effektivare metoder för att identifiera eventuella leukemiceller i centrala nervsystemet så att man kan individualisera cytostatikabehandlingen och undvika både över- och underbehandling.
• Läkemedelsstudie där man kombinerar cytostatika med en skyddsmedicin (neuroprotektant) som används inom demensvården mot minnesförlust. Syftet är att förhindra utveckling av både akuta och sena biverkningar. För att följa upp hjärnfunktionerna kommer forskarna att göra kognitiva datorbaserade tester via Ipad. Härmed kan man även identifiera vilka patienter som behöver mera detaljerade tester av neuropsykolog.
• Läkemedelsstudie där man ger benstärkande medicin, bisfosfonater, för att minska risken att skelettet bryts ned och dör) som kan vara både smärtsamt och invalidiserande, och ibland leda till behov av ledprotes. Ungefär sju procent av barn med ALL drabbas, men risken är störst för tonåringar. Av flickor över 10 år drabbas 25 procent. Orsaken är kortisonbehandlingen som ges i kombination med cytostatika.