Ökad risk för psykisk ohälsa hos barn med läpp-käk-gomspalt

Barn som föds med läpp-käk-gomspalt löper ökad risk för språkstörning, autismspektrumstörning, ADHD, psykotiska sjukdomar med flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Och riskökningen är generellt högre för flickor än pojkar. Det visar en stor, svensk registerstudie av forskare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset.

Läpp-, käk- och gomspalt (LKG) är en av de vanligaste missbildningarna och i Sverige föds det 150 - 200 barn per år med någon form av LKG-spalt.

I studien studerade forskarna förekomsten av psykiatriska diagnoser, självmordsförsök och självmord hos barn som föds med LKG utan något känt genetiskt syndrom (cirka 70 procent av alla barn med LKG), jämfört med alla deras syskon samt barn i den allmänna befolkningen. Totalt inkluderades 7 842 barn med LKG från 1973 till 2012, 78 409 barn utan spalt från den allmänna befolkningen samt 9 637 syskon utan spalt.

Resultaten visar att barn som föds med LKG har förhöjd risk för intellektuell funktionsnedsättning, språkstörning, autismspektrumstörning, ADHD, psykotiska sjukdomar, personlighetssyndrom och andra beteendestörningar och emotionella störningar.

– De största riskökningarna sågs i gruppen av barn som fötts med enbart gomspalt, därefter hos barn med läpp-käk-gomspalt. Minst risk fanns hos barn med enbart läppspalt där vi förvånande nog dessutom såg en riskminskning för att få depression säger Karin Tillman, specialistläkare inom barn- och ungdomspsykiatri och doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

– Vi fann ingen riskökning för andra psykiatriska diagnoser såsom depression, ångestsyndrom, ätstörningar, missbruk, och ingen högre risk för självmordsförsök eller självmord.

Hon tillägger att man även fann könsskillnader, där flickor generellt uppvisade högre riskökningar än pojkar för intellektuell funktionsnedsättning, språkstörning, autism, ADHD och psykotiska sjukdomar.

– Både i gruppen syskon och den allmänna befolkningen var risken för psykisk ohälsa lägre. Syskonanalyserna tyder på att gemensam genetik och uppväxtmiljö inte fullt ut verkar kunna förklara den ökade förekomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn med LKG, förklarar Karin Tillman.

Hon påpekar samtidigt att de flesta barn med LKG mår bra och inte uppvisar psykisk ohälsa.

– Cirka 80 procent av barnen med LKG har enligt våra resultat god psykiatrisk hälsa och har inte fått någon psykiatrisk diagnos. Det är viktigt att komma ihåg att flertalet neuropsykiatriska diagnoser som studerats är relativt ovanligt förekommande, vilket medför en låg risk för den enskilde individen även om man ser stora riskökningar i vår studie.

Som exempel nämner hon intellektuella funktionsnedsättningar där man ser en riskökning på 419 procent i forskningsstudien. Men eftersom utfallet är så ovanligt konstaterar man att nästan 95 procent av barnen med läpp-käk-gomspalt är normalbegåvade.

På senare tid har ett flertal studier visat på samband mellan medfödda missbildningar och påverkad utveckling av centrala nervsystemet under fostertiden. Flera gemensamma riskfaktorer för neuropsykiatriska diagnoser och medfödda missbildningar såsom LKG har identifierats.

– Denna studie kan ses som ett startskott där hypotesen stärkts att faktorer som påverkar den tidiga fosterutvecklingen, redan i graviditetsvecka 5–9, kan leda till både LKG och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, avrundar Karin Tillman.

Resultaten av studien publicerades i novembernumret av den vetenskapliga tidskriften ”Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry” i USA. Se länk till artikeln nedan!

För mer information, kontakta:

Karin Tillman, överläkare barn och ungdomspsykiatri, universitetsadjunkt och doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, tel: 072-863 55 07, e-post: karin.tillman@neuro.uu.se

Fotios Papadopoulos, överläkare affektiva specialistmottagningen, Akademiska sjukhuset och universitetslektor vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, tel: 018-611 10 59 eller 073-7761292
e-post: fotis.papadopoulos@neuro.uu.se

Daniel Nowinski, överläkare kraniofacialt centrum, Akademiska sjukhuset och universitetslektor institutionen för kirurgiska vetenskaper, plastikkirurgi, e-post: daniel.nowinski@surgsci.uu.se

FAKTA: Studie om kopplingen mellan LKG och psykisk ohälsa

• Registerstudie utförd i interdisciplinärt samarbete mellan forskare vid institutionen för neurovetenskap samt kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet och LKG-enheten vid Akademiska sjukhuset.
• LKG-enheten är en del av kraniofacialt centrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som bedriver rikssjukvård för barn med ansikts- och skallmissbildningar och har en aktiv FoU-enhet som samarbetar med institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet i flera interdisciplinära studier.
• Totalt inkluderades 7 842 barn med LKG från 1973 till 2012, 78 409 barn utan spalt från den allmänna befolkningen samt 9 637 syskon utan spalt.
• Resultaten visar att barn som föds med LKG har förhöjd risk för intellektuell funktionsnedsättning (419 procent riskökning), språkstörning (489 procent riskökning), autismspektrumstörning (96 procent riskökning), ADHD (25 procent riskökning), psykotiska sjukdomar (62 procent riskökning), personlighetssyndrom (35 procent riskökning) och andra beteendestörningar och emotionella störningar (43 procent riskökning).