Regeringen ska utreda om frizoner, eller ”nystartszoner”, kan vara ett sätt att motverka utanförskapet och förbättra integrationen. I en ny Timbrorapport går Li Jansson igenom några utländska exempel på frizoner. Slutsatsen är att utformningen har stor betydelse för om försöken med frizoner slutar i framgång eller fiasko.

- En framgångsrik frizon måste ha ambitionen att skapa Sveriges bästa företagsklimat. Frizonen måste utformas utifrån kunskap om hur företag växer och anställer snarare än den problembild som präglar respektive område. Att halvera såväl arbetsgivaravgifterna som kapitalskatten skulle få fart på företagsamheten och skapa arbetstillfällen, säger Li Jansson, till vardags ekonom på Svenskt Näringsliv.

Ekonomiska frizoner innebär att skattelättnader och andra företagsreformer införs i ett område, ofta socialt utsatt, för att höja sysselsättningen. Docklands i London och Evansville i USA är två uppmuntrande exempel som visar hur frizoner kan lyfta områden och bidra till att skapa fler företag och få fler människor i arbete. Även i Frankrike har frizoner vänt utvecklingen i områden med högt utanförskap.

I rapporten föreslår Li Jansson att ekonomiska frizoner införs i Rinkeby-Tensta i Stockholm, Bergsjön i Göteborg och Rosengård i Malmö.

- Frizonerna bör innehålla satsningar på att skapa landets bästa företagsklimat, men även åtgärder som stärker civilsamhället, ökar tryggheten och minskar bidragsberoendet. Men för att reformerna ska ha effekt måste Anders Borg ha det politiska modet att göra riktigt långtgående förbättringar, säger Li Jansson.

För att läsa rapporten klicka här

För att läsa Li Janssons artikel på SvD Brännpunkt klicka här

För mer information
Li Jansson
073-052 04 05
li.jansson@live.com