Samma pris för A- och B-aktier ifrågasätter långsiktigt ansvarstagande

Näringslivets Börskommitté (NBK) presenterar i dag ett förslag till nya regler om offentliga uppköpserbjudanden (takeovers). En av de viktigaste förändringarna rör prissättningen på A- och B-aktier. Kommittén vill genom reglering låta samma pris gälla för A- och B-aktier vid bud. Aktiespararna anser att förslaget eliminerar A-aktieägarnas roll som långsiktigt ansvariga för bolagen.

Ett antal svenska och utländska institutioner har uppvaktat NBK med krav på likabehandling av A- och B-aktier i samband med uppköp. Frågan har behandlats av NBK som föreslår ändringar av takeover-reglerna i denna riktning. Enligt NBK:s förslag ska grundprincipen vara att budgivaren ska erbjuda samma pris för alla aktier oavsett slag, men att dispens kan ges av Aktiemarknadsnämnden.

Aktiespararnas utgångspunkt är de mindre aktieägarnas och bolagens intressen. Vår erfarenhet är att de institutionella placerarna sällan har en långsiktig placeringshorisont och följaktligen inte har ett tillräckligt långt perspektiv för att stå som ansvariga vid till exempel en takeover-situation. NBK:s förslag riskerar därmed att undergräva det aktiva ägaransvar som idag tas av A-aktieägarna. Dessa har ett ansvar att förhandla inte bara för sina aktier utan för hela aktieägarkollektivets bästa, och då särskilt de mindre ägarnas intressen.

A-aktieägarna ska genom sin röstmässiga styrka, som innebär ett maktövertag i bolaget, skydda bolaget från kortsiktiga intressen och fientliga övertaganden. De ska också ansvara för att långsiktiga forsknings-, utvecklings- och investeringsprojekt genomförs. Att bara ha för ögonen att B-aktierna ska betinga högsta möjliga pris vid ett bud kan vara bra för institutionerna, men skadligt för den industriella utvecklingen som utgör grunden i skapandet av uthålliga aktieägarvärden. Fokus blir kortsiktigt istället för långsiktigt.

De institutionella ägarna bygger mycket av sin argumentation på liknelsen med ett bolag som ska likvideras. Denna parallell är förledande och irrelevant. Vid uppköp rör det sig tvärtom om normalt om friska och sunda bolag och verksamheter som ska leva vidare och utvecklas, om än med andra ägare och i andra kombinationer.

Sverige behöver inte fler ansiktslösa ägare utan flera ansvarsfulla, aktiva ägare. Det förslag som institutionerna lanserar via NBK tar fokus från den frågan. Minoritetsägare, ofta med innehav av B-aktier, ska skyddas genom ett stärkt minoritetsskydd, inte genom att frånta A-aktieägarna deras rätt- och skyldigheter.

SVERIGES AKTIESPARARES RIKSFÖRBUND
Stockholm den 16 mars 2009

Günther Mårder, tillförordnad VD
Tfn: 0704-36 21 44