EU-kommissionen frågande kring Sveriges vattenförvaltning

I brev daterat 26 november 2014 ställer EU-kommissionen flera frågor till Sverige kring vattenförvaltningen. Nu har Sverige två månader på sig att svara och EU förbehåller sig rätten att sedan avge ett motiverat yttrande, vilket är steget före en process i EU-domstolen. Organisationen Älvräddarna avser att hjälpa EU-kommissionen med de fakta som behövs.

EU-kommissionen ställer sig undrande kring Sveriges definitioner av föroreningar, vattentjänster och vattenanvändning, och menar också att Sverige inte införlivat miljömålen i vattendirektivet på ett korrekt sätt. Vad de syftar på är att miljökvalitetsnormerna för vatten inte är bindande för tillståndsmyndigheterna, dvs. mark- och miljödomstolarna, när det gäller mål om t.ex. vattenkraft.

– Detta är något vi ser i fall efter fall, bland annat i Jämtkrafts ansökan i målet om Långfors kraftverk i augusti 2014, där domstolen lämnade tillstånd till nytt vattenkraftverk. Bland annat hänvisar domstolen till att Sverige införlivat miljökvalitetsnormerna på ett sådant sätt att de inte är bindande som t.ex. gränsvärdesnormer, säger Christer Borg, ordförande i Älvräddarna.

Sverige har i tidigare svar menat att miljökostnaderna täcks av verksamhetsutövaren genom de skyddsåtgärder och krav som ställs enligt miljöbalken och att vi därför uppfyller kraven i EU:s vattendirektiv. EU-kommissionen anser dock att det är oklart och vill ha ytterligare information.

– Frågan är om Sverige i tidigare svar till EU-kommissionen verkligen varit ärliga. 90 procent av alla vattenkraftsverksamheter bedrivs inte med tillstånd enligt miljöbalken, därmed ställs inte dessa krav. Att tillstånden inte omprövas med automatik samt att dagens lagstiftning och myndigheternas resurser gör att vi kommer att kunna nå miljökvalitetsnormerna först runt år 2500, nästan 500 år för sent, verkar inte heller vara något EU-kommissionen upplysts om, säger Christer Borg. 

Sverige har nu två månader på sig att svara, och oavsett svar förbehåller sig EU-kommissionen rätten att efter det avge ett motiverat yttrande, vilket är steget före en domstolsprocess kring fördragsbrott. Fälls Sverige i en sådan process väntar bland annat löpande viten, gissningsvis i mångmiljardklassen.

– Frågan är nu om regering och riksdag förstår allvaret i situationen, eller om vi ska behöva dras till EU-domstolen, avslutar Christer Borg.

Älvräddarna kommer att förse EU-kommissionen med de fakta som behövs fortsättningsvis.

Kontaktuppgifter: Christer Borg, ordförande Älvräddarnas Samorganisation: 0706-84 74 31 christer.borg@alvraddarna.se