Fortsatt tvära kast i myndigheternas ramanslag

De tvära kasten i myndigheternas ramanslagsutveckling fortsätter, det framgår av den ekonomiska vårpropositionen där de statliga myndigheternas så kallade pris- och löneomräkning för 2015 slås fast.

Arbetsgivarverket tycker i grunden att ramanslagsmodellen är mycket bra. Den har varit en viktig del i den arbetsgivarpolitiska delegeringen och har dessutom bidragit till goda statsfinanser. Tyvärr fortsätter dock berg- och dalbanan i myndigheternas ramanslagsutveckling. År 2013 blev uppskrivningen av anslagen väldigt låg medan de i år steg kraftigt. För år 2015 blir uppskrivningen återigen rekordlåg. Arbetsgivarverket kan konstatera att uppskrivningen av anslagen för löner blir 1 procent medan anslagen för lokaler och övriga förvaltningskostnader i stället skrivs ner med 0,04 respektive 0,12 procent. Det betyder att den totala uppskrivningen av ramanslag blir 0,57 procent för en myndighet med en genomsnittlig resursmix.

De kraftiga variationerna i anslagsutvecklingen gör det svårare för myndigheterna att planera sin framtida verksamhet och kompetensförsörjning. Att tvingas till snabba volymökningar eller neddragningar av verksamheten kostar i sig pengar och leder till att samhällets resurser utnyttjas mindre effektivt. Arbetsgivarverket förespråkar därför en justering av modellen i syfte att jämna ut de stora variationerna utan att för den skull generera mer pengar till myndigheterna.

Arbetsgivarverket har tidigare föreslagit att uppskrivningen i stället görs med hjälp av ett flerårigt glidande medelvärde för att jämna ut anslagsutvecklingen. Sannolikt skulle detta vara fördelaktigt för både arbetsgivare och arbetstagare inom statlig sektor men också för medborgare, företag och den samhällsekonomiska effektiviteten.

Utöver den svaga uppskrivningen för år 2015 gör regeringen för första gången besparingar i ramanslagsmodellen. Regeringen föreslår att uppskrivningen av anslagen åren 2015 och 2016 blir 25 procent lägre än normalt. Enligt modellen skulle anslagen för åren 2015 och 2016 ha ökat med cirka 1,4 respektive 4 miljarder kronor. Efter regeringens modelljustering blir uppskrivningen istället cirka 1 respektive 3 miljarder kronor.

– Det är viktigt att framhålla att dessa besparingar läggs ovanpå de rationaliseringskrav som finns inbyggda i ramanslagssystemet, säger Roger Vilhelmsson.

Det här blir naturligtvis en utmaning för myndigheterna som behöver rationalisera för att möta dessa sparkrav. Besparingarna kommer också i ett läge då den förväntade övertaligheten hos myndigheterna är rekordlåg enligt den statliga konjunkturbarometern. Det betyder att personalneddragningar riskerar att påverka verksamheten.