Stormannagrav från vendeltid undersöks i Uppsala

Under våren har Arkeologikonsult AB undersökt en praktgrav i Fyrislund, Uppsala. Graven tycks vara samtida med Kungshögarna i Gamla Uppsala, och innehöll bland annat brons- och guldbeslagna föremål, spelbrickor och även granatinfattade prydnader, som har hört till dåtidens paraduniform och vapenutrustning. Gravutrustningen vittnar om ekonomiskt välstånd och att den döde hade en betydande position i järnålderssamhället, men den visar också på långväga handelskontakter från Norrland till kontinenten. Ännu en pusselbit kan därmed läggas till historien om Uppsalakungarnas närområde och tid.

Graven, som med hjälp av föremålen kan dateras till 500-talets slut eller 600-talets början var plundrad och svårt söndergrävd. Trots detta har fyndmaterialet varit exceptionellt rikt, med ben efter en mångfald djurarter som följt den döde på bålet, och ett stort föremålsmaterial. Några fynd utmärker begravningen särskilt som en viktig händelse och den begravde som en betydande person.

I enlighet med tidens tradition rör det sig här om en kremeringsgrav. Det innebär att allt som en gång lades på gravbålet är kraftigt sönderbränt och fragmenterat. Trots detta kan vi redan nu se att utrustningen som har följt de döda i graven har varit av mycket hög hantverkskvalitet och representerar långväga kontakter.

- Av vad vi kan se i detta skede, innan fragmenten av alla föremål är rengjorda, analyserade och konserverade, är det fråga om personer ur samhällets aristokrati som begravts här, säger projektledare Linda Lindwall.

Med i graven har också funnits en uppsättning spelpjäser av kontinental typ, och troligen även glasbägare. Förutom sin prakt var detta föremål med starkt ceremoniell innebörd som poängterade den dödes sociala, ekonomiska och kanske även politiska samhällsroll. Några fragment av guldbeslag med granatinfattningar, så kallade cloisonnéarbeten, är eventuellt av engelskt ursprung, och kan en gång ha prytt en svärdsknapp, ett bälte eller något annat i en dåtida paraduniform, vari även imponerande hjälmar vanligen ingick. Fynd av björnklor, men inga skelettdelar av björn, tyder på att den döde kan ha lagts på en björnfäll på gravbålet. Ny forskning har visat att de björnklor som hittas i mellersta järnålderns gravar har norrländskt ursprung. I denna grav finns således importvaror från såväl Norrland som kontinenten, och kanske även England och Gotland.

Eftersom fältarbetet fortfarande pågår är den osteologiska analysen inte klar, därför vet vi inte än om det är en kvinna eller en man som lagts i graven. Föremålen talar om en individs, släkts eller gårds ekonomiska välstånd, men de representerar också den dödes ceremoniella och sociala roller. Smält glas från glasbägare och bronsbeslagna, fint ornerade stycken av horn, som kan komma från ett dryckeshorn, sätter ljuset på en husbondes eller husfrus uppgift att hälsa gäster välkomna och nätverka genom att bjuda på dryck och mat. Det är uppenbarligen en roll som den döde har uppburit i livet och som man har velat betona i begravningsritualen. I allt väsentligt, så långt vi nu vet, är fyrislundsgravens utrustning av samma dignitet som kungshögarna, den närliggande gnistahögen och båtgravarna från Vendel och Valsgärde.

Undersökningen pågår till 5 juli.