Fotograf Lubbe Garell

Förord  ur bokutkastet Echo of a human scream

Förord

av Lubbe Garell, Fotograf

Förord är svårt att skriva, har jag märkt.

Jag är ju fotograf till yrket och jägare till fritiden. Jag fotograferar för att jag älskar att fånga ögonblick. Att fånga just det där momentet, som passerar i livet, hos människor och djur, som inte alltid läggs märke till. Att fånga en fågels vingslag eller ett rådjurs språng är en utmaning i sig och att dessutom göra det bra och få den bästa bilden, är det som triggar mig och får mig att fortsätta.

Jakten handlar också om ögonblick. Att i många fall, i exakt rätt stund, kunna avgöra djurets kön, ålder och vikt, förvalta tillfället och placera ett skott som innebär omedelbar död. I alla fall så lite lidande för djuret som möjligt. När det gäller fotografering och jakt, gäller det alltså att hela tiden vara vaken och på spänn. Att alltid vara närvarande och beredd. Att alltid vara alert och beredd att trycka av. Att fotografera ett objekt och att skjuta ett djur, kräver fullkomlig koncentration och närvaro under hela processen. I båda fallen är det en kraftansträngning som kräver god uthållighet och mental påfrestning. Även fysiskt välmående i det senare.

Jag har under åren som fotograf och jägare sett och studerat beteende och rörelsemönster av tusentals djur. Inklusive människan i dess olika roller. Vetskapen om var och hur och många gånger varför, djuren rör sig är till enorm hjälp vid både fotografering och jakt. Konsten att vara tyst och stilla är också ovärderlig. Att vara närvarande men att inte, inta en störande plats. Se lyssna och känna in. Att bara vara en del av det som är närvarande. Och kanske det är denna kombination av att vara människa och ha dessa kunskaper som möjliggjort min del av detta konstnärliga projekt.

För mig har det stundtals varit så förvirrande att vi fått börja om, genom samtal om vad som sker, men insikten i att förvirringen inte enbart var min, var både givande och skrämmande. Att bli fångad i sin egen process och samtidigt tolka någon annan. I min tolkning av Lailas texter och bildvisioner har jag använt all min erfarenhet för att försöka fånga och göra djurens närvaro så synlig som möjligt. Att fånga hennes gestaltande uttryck genom min lins. Hennes rörelse, innebörd och glöd i kombination med djurens, naturens och människans sätt att vara.

Lubbe Garell 2016