Arbetsmiljöverket har i nya föreskrifter, som gäller fr o m halvårsskiftet, slagit samman regler om obligatoriska medicinska kontroller som hittills varit spridda på ett tiotal föreskrifter. Dessutom har det tillkommit en rad generella regler samt krav på medicinska kontroller av arbetstagare som exponeras för vibrationer.

Medicinska kontroller kan vara läkarundersökningar eller enklare hälsokontroller. Ibland kan det också röra sig om biologiska exponeringskontroller, t ex mätning av bly i blodet. För vissa arbeten ställs krav på tjänstbarhetsbedömning, d v s att läkaren avgör om arbetstagarens hälsa tillåter att denne börjar - eller fortsätter - i arbetet utan att riskera sin hälsa.

I den riskbedömning som ska göras enligt föreskrifterna om Systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren även beakta om det är motiverat att genomföra medicinska kontroller och i så fall erbjuda sådana. Till exempel om många av arbetstagarna visar tecken på ohälsa, om detta kan tänkas bero på arbetsmiljöförhållandena och att det dessutom finns medicinska kontroller som är lämpliga för att förebygga ohälsan.

Redan tidigare har det funnits absoluta krav på att genomföra – eller i vissa fall erbjuda - medicinska kontroller för ca 160 000 arbetstagare. De flesta av dessa, ca 100 000, är nattarbetande. Andra grupper arbetar med härdplaster eller andra farliga kemiska exponeringar. Kontroller krävs också för att arbetet till sin karaktär är sådant att det ställer höga krav på hälsa och fysisk arbetsförmåga, t.ex. vid rökdykning eller arbete i master. Nu tillkommer krav på medicinsk kontroll av 110 000 arbetstagare som är exponerade för vibrationer från handhållna verktyg eller från fordon.

-Arbetsgivaren ska förvissa sig om att läkaren har kompetens att utföra kontrollerna, framhåller Leif Aringer, överläkare och medicinsk expert vid Arbetsmiljöverket. Kring kompetenskraven införs övergångsregler fram till den 1/1 2008.

-Det är också viktigt att öka kunskaperna om användningen av medicinska kontroller i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, säger Aringer. Visar resultaten på brister i arbetsmiljön, ska arbetsgivaren vidta de åtgärder som krävs för att minska eller eliminera ohälsa eller olycksfall i arbetet. På det sättet integreras de medicinska kontrollerna bättre i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Föreskrifterna, som fått beteckningen AFS 2005:6, bör också kunna fungera som en handbok över möjligheterna till och nyttan av medicinska kontroller i arbetslivet. Arbetsgivarens beställarkompetens kan förbättras liksom den medicinska personalens kompetens inom arbetsmedicin.

I arbetsmiljöförordningens 2a § finns regler om att läkare, som hos patient upptäcker sjukdom - som kan ha samband med arbete och är av intresse för Arbetsmiljöverket - ska anmäla detta. En elektronisk blankett för en sådan anmälan kommer att läggas ut på verkets hemsida. Förhoppningen är att läkarnas benägenhet att göra sådana anmälningar härmed ska öka och att Arbetsmiljöverket får mer information om arbetsmiljöer som behöver förbättras.

Läs mera på vår webbplats: www.av.se/regler/pagaende/konsekvensbeskrivning_medicinska.pdf

Kontaktpersoner vid AV:

Leif Aringer, överläkare 08-730 95 44
Birgitta Pettersson, sakkunnig 08-730 95 55
Rune Underskog, överläkare 08-730 90 78


Catarina Edgar
Pressekr/Arbetsmiljöverket
730 99 99; 070-210 79 99