AWEPAs chef om Afrikas "uttåg" i Köpenhamn: De afrikanska länderna är rädda för att bli förlorare igen

Det väckte uppseende och viss förvåning när G77-gruppen med de afrikanska länderna i spetsen i måndags tågade ut ur förhandlingssalen i Köpenhamn och vållade ett sex timmars förhandlingsstopp. Vad låg bakom deras demonstration? Hur ser de afrikanska länderna på de pågående klimatförhandlingarna och vad hoppas de ska komma ut av COP15? Pär Granstedt, generalsekreterare för parlamentarikernätverket AWEPA (European Parliamentarians for Africa) som lett en dialog mellan afrikanska och europeiska parlamentariker inför mötet i Köpenhamn, svarar på frågorna.  

Ligger det inte en motsättning i att de afrikanska länderna blockerar ett mer vittgående utsläppsavtal med finansiering för u-länderna till förmån en förlängning av Kyotoavtalet, där inte de största utsläppsbovarna är med? Vad vill man uppnå med det ?

- Uttåget måste ses som ett uttryck för den desperation som många utvecklingsländer känner. Klimathotet är i allt väsentligt skapat av de rika ländernas överkonsumtion, men de fattiga ser ut att drabbas hårdast av konsekvenserna. Även om det gjorts vissa utfästelser är det ännu mycket långt kvar innan de rika kan sägas ha tagit sitt ansvar gentemot de fattiga.

Hur stort är egentligen de afrikanska ländernas intresse för att göra sitt för att stoppa utsläppsökningen, t ex genom att sluta skövla regnskogarna?

- De afrikanska länderna är mycket intresserade, eftersom de redan drabbas av klimatförändringarna. Men de rika måste ställa upp med de resurser som behövs. Det är rimligt eftersom de har skapat problemet.

Hur är stämningen bland afrikanerna vid COP15 just nu? Vilka förhoppningar har de inför toppmötet?

- De afrikanska länderna har historisk erfarenhet av att bli förlorare i nästan alla internationella förhandlingar, helt enkelt därför att de saknar förhandlingskapacitet och ekonomiska muskler. Därför är oron mycket stor för att det skall gå likadant den här gången.

Vilka är dina egna förhoppningar?

- Opinionstrycket är mycket starkt nu för att skapa “klimaträttvisa”. Men det bästa man kan räkna med är att Köpenhamn blir ett någorlunda stort steg på vägen.

Hur har AWEPAs rekommendationer tagits emot? Något mer AWEPA kan göra innan besluten tas?

- Det är svårt att säga något konkret om det än, men förståelsen för kraven på klimaträttvisa växer. Vi är på plats i Köpenhamn och arbetar tillsammans med likasinnade för att hålla uppe trycket så mycket som möjligt.

Vilka är AWEPAs uppgifter efter Köpenhamn?

- Vi förbereder ett uppföljningsprogram med våra afrikanska partners. Det kommer dels att handla om att driva vidare de krav som inte har tillgodosetts, dels om kapacitetsutveckling för parlamenten så att de bättre kan ta sitt ansvar för klimatpolitiken.

Intervjuare: Torsten Nilsson

Intervjun står till medias fria förfogande.

Mer om AWEPA finns på: http://www.awepa.org och http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/awepa-international