Pengar, prylar och verksamhet

Back-to-basics, innovationer och nya forskningsmiljoner – allt har sin plats när e-hälsa lyfts på Vitalis.

– Det händer väldigt spännande saker just nu, skiner Daniel Forslund, chefsstrateg på Vinnova och ett välkänt ansikte på Vitalis.

Från sin egen horisont vill han gärna lyfta två stora satsningar, med många nya sökbara miljoner i potten för den som vill utveckla e-hälsolösningar.

Först och främst är det 240 miljoner – närmare en kvarts miljard – avsatt av regeringsmedel där delar av pengarna är kopplade till tjänsteutveckling av det personliga hälsokontot. Pengarna ska stimulera framtagande och användande av applikationer för hälsokontot, exempelvis via smarta telefoner.

– Vår främsta roll är att stimulera utvecklingen så att du som patient kan spara dina journaler, komma åt medicinlistor men kanske också lägga till hur mycket du har sprungit, hur bra du sovit och liknande.

Den som känner Daniel vet att han gärna åker till USA och köper det nyaste i teknikväg. Därför knäpper han upp den välstrukna manchetten på Etonskjortan och avslöjar ett rufft smycke, ett armband i gummi och stål, som visar sig vara just en nyutvecklad pryl, Up Jawbone, med sensorer för att samla hälsouppgifter. Daniel kopplar välvilligt ihop den med iPhonen och vips ser vi att nattens föreläsningsförberedelser menligt tagit på hans nattsömn, men å andra sidan nådde han natten innan nästan upp till målet med åtta timmars sömn och djupsömn vid flera tillfällen. Dessutom ser vi hur mycket han sprungit, gått, kaloriförbrukat, temperaturkurvor, blodtryck…

– Visst är det fantastiskt! Den här typen av tjänster kommer snart att explodera på marknaden. Vi stimulerar kopplingen till det personliga hälsokontot. Redan till hösten kommer de mest mogna lösningarna att finnas tillgängliga. Nästa vår kommer betydligt mer, säger Daniel.

Vilken typ av lösningar och applikationer som tas fram styr Vinnova inte alls. Pengarna är helt till för att stimulera att en utveckling sker, inte vilka.

Nästa pengapott som är sökbar redan nu, för 2013, är omkring åtta miljoner kronor som ska användas för satsningar för att utveckla ledningsarbete, för de personer och processer som ska leda och styra det förändringsarbete som är konsekvensen av allt mer e-baserade tjänster i verksamheterna.

– Här vill vi stödja innovationsförmågan i verksamheten. Innovativa ledare som vågar se de positiva effekter som e-hälsa skulle kunna ge. De som förstår att vad den stora förändringsprocessen innebär, förklarar Daniel.

Man behöver lyfta förståelse och tillämpning av det som förändras med den nya tekniken, hur verksamheten ska bete sig när fysiska möten blir elektroniska exempelvis. Daniel vill gärna att forskningspengar ska leda till att helt nya modeller ska prövas, banbrytande teknik användas och så småningom nya behandlingsmetoder.

– För 2014 kommer ännu mer pengar för det här området. Det blir tydliga incitament för förändring i vården.

Peter Alvinsson, programansvarig för infrastruktur på Cehis, vill gärna betona behovet av grundläggande infrastruktur för e-hälsa nu när tjänsteutvecklingen tar fart.

– Nästa stora grej handlar om att vi måste se till att det finns infrastruktur som medger även mig som individ att komma åt den information som finns om mig själv i systemet, säger Peter.

Redan idag finns flera tjänster och funktioner för att medborgarna ska ha åtkomlighet till saker som tidbokning och vårduppgifter. Ändå återstår mycket att göra både i fråga om säkerhetskontroll och stabilitet i de digitala systemens infrastruktur.

– Infrastrukturen måste också fortsätta att byggas ut för att möjliggöra tillämpningen av appar och annat som är till stor nytta för mig som individ. Och för vårdgivarna. Den marknaden växer snabbt.

Fram till nyligen har utvecklingen av svensk e-hälsa haft vårdorganisationerna i fokus. Nu flyttar också medborgarna fram sina positioner när e-hälsa 2.0 infinner sig. Förut har många lösningar inte ansetts möjliga, processerna inte mogna. Idag är stark autenticering via e-legitimation exempelvis tillgänglig, vilket möjliggör större uppgiftsutbyte. I specialfrågor som dessa samarbetar också Cehis med e-legitimationsnämnden.

– Allt detta kräver en stabil grund. Basen är infrastruktur som stöder de komponenter som behövs för att systemen också ska bli externt tillgängliga. Följsamma processer kräver stabil struktur helt enkelt, betonar Peter.

Ett av de företag som på Vitalis lyfte nya tjänster och tillämpningar var Rxeye, som efter snart tre år i branschen nu har avtal med flera landsting för utbyte av specialistkunskaper i samband med diagnosticering, i huvudsak av röntgen och patologiska prover.

– Det är ett stort problem för vården idag att få tag på specialister som utför analyser. Istället får patienter vänta längre, vilket inkluderar extra sjukvårdskostnader, och att ta in hyrläkare är både kostsamt, kan vara svårt och ger bristande kontinuitet. Därför bygger vi upp gränsöverskridande samarbete, förklarar Magnus Hök, vd på Rxeye.

Den helt onlinebaserade samarbetstjänsten företaget tagit fram innebär att specialister granskar bilder och prover åt varandra, alla efter sin unika kompetens. Idag finns etablerade samarbeten i landstingen i Blekinge och Stockholms.

– I Blekinge finns stor kompetens, men med ett litet landsting är organisationen också väldigt sårbar, eftersom patologerna inte är så många till antalet. Dessutom kan de små landstingen förstås inte heller ha alla subspecialiteter. Därför har de skapat ett samarbete med Karolinska, exemplifierar marknadschef Jennie Gustavsson.

Inom Stockholms läns landsting använder man tjänsten både för radiologiska analyser men också inom ett tydligt avgränsat område.

– Kolorektal cancer är så svårdiagnosticerat och vården kommer ofta så sent in i processen att dödligheten är hög. Genom att samarbeta kring diagnosticering kan man sätta dignoser tidigare och verkligen samarbeta för patientens bästa. Oavsett vilket sjukhus patienten söker sig till ska den på så sätt liksom komma rätt in till specialisten, säger Magnus.

Genom Rxeye tillhandahålls teknik, med högupplösta granskningsverktyg, men också underlag för samarbetsavtal och alla juridiska aspekter. Avsikten är att tjänsten ska kunna tillämpas direkt så att verksamheterna kan koncentrera sig på sin kompetens och kvalitetskrav. Dessutom vinner man kontinuitet genom samarbetet, betonar Magnus.

– Visserligen handlar detta om teknik i botten. Men det handlar ännu mer om att vi löser problem i verksamheten än att vi levererar mjukvara.

ANNA HAGNELL

anna.hagnell@b3ithealthcare.se