Ragnars analys: Mänskliga mervärden

E-hälsa handlar i slutändan inte om teknik utan om människor. Nu är det dags att få fason på de mänskliga tjänsterna, när de tekniska äntligen börjat komma på plats.

Modeordet för dagen är interoperabilitet. Bortsett från att det är svårt att uttala och att Words rättstavning inte fattar vad man skrivit, så är det väldigt användbart. För det beskriver vad det handlar om nu: Mötet mellan teknik och människa, där båda parter talar någotsånär samma språk.

På den mänskliga nivån talar vi om semantisk interoperabilitet. Det handlar om att vi ska förstå vad vi egentligen menar med den information vi skapar. En grundläggande fråga är den till synes så enkla detaljen som vad vi ska kalla mottagaren av våra tjänster. Kund? Patient? Medborgare? Eller rätt och slätt människa?

Dessutom måste vi definiera vad en vårdgivare är och hitta vägar att beskriva olika delar i en läkemedelsordination. När vi samtalar med varandra så funkar det ju ganska bra, men det är svårare när datorerna ska prata med varandra. De standarder som tas fram här blir med nödvändighet specifika för vården och detta måste vi värna. Termer och begrepp måste förankras i verkligheten och arbetet med att förvalta dem bli tydligare och starkare.

På den tekniska nivån handlar det om teknisk interoperabilitet. Vi måste kunna ha olika telefoner (för inte vill väl alla ha iPhone?), datorer och system för olika behov. Då måste vi använda gemensamma standarder för exempelvis säkerhet, informationslagring och kommunikation. Från att tidigare ha varit tvungna att bygga allt specifikt för vården, finns det numera bra lösningar som allt fler branscher använder sig av. Vi kanske snart har en säkerhetslösning som – åtminstone – hela det offentliga Sverige kan använda. Lagring av data och spridning av den kan också göras via standarder som används internationellt.

Dessutom måste vi se till att de lagliga förutsättningarna för samverkan finns på plats. Just nu är några olika förslag till ändringar i regelverket ute på remiss, sedan måste någon sätta ned en fot eller två. Därefter återstår bara den organisatoriska interoperabiliteten – frågorna kring hur vi arbetar och organiserar oss. Vem ska göra vad, varför och hur? För ska vi vara ärliga – det är inte alltid som vi fokuserar på värdet för vår slutkund när vi utvecklar processer och organiserar om oss.

Vi kan rita rutor och pilar för att beskriva detta men ska det verkligen hända något på riktigt, så handlar det om människorna i systemet. Och mottagarna av systemets tjänster.

Du och jag måste vänja oss vid att morgondagen kommer att se lite annorlunda ut än gårdagen. Vi måste bli villiga att ta en aktiv del i ett ständigt förändringsarbete. För det vi ska åstadkomma är inte revolution utan evolution. Vi kommer aldrig att bli klara. Det är heller inte målet. Snarare handlar det om att underhålla, smörja och elda på så att vi inte stelnar och stannar upp.

Var vi landar kan vi diskutera. Definitivt ser vi en spännande framtid an, där vi skapar mervärde för alla aktörer – oavsett vad de kallas. Människa, kanske?

RAGNAR LINDBLAD, VD B3IT Healthcare
ragnar.lindblad@b3it.se