Sahlgrenska städar fram potential

Sahlgrenska förtydligar vilken roll it ska ha i vården, genom att döpa om styrgruppen och låta it-chefen vara underställd en medicinsk informationsdirektör.

Anette Åquist Falkenroth är alldeles nytillträdd på posten som medicinsk informationsdirektör, eller chief medical information officer som det kallas internationellt, på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Jag tror att jag är den enda som har den här titeln i Sverige, till skillnad från exempelvis USA där det börjar bli allt vanligare med en medicinsk informationsdirektör som ett komplement till it-cheferna, förklarar Anette en gråmörk novembermorgon då hon redan varit flera timmar på jobbet.

Anette är psykiatriker som efter en mångårig bakgrund som chef och verksamhetsansvarig gärna fortsätter att pendla ett par timmar – enkel väg – för de riktigt spännande uppdragen. Nu vill hon – med all den entusiasm som hon själv också personifierar och gestaltar – låta informationssystem och it skapa ett större värde i vårdmötet.

– Vi ska inte teknikalisera något som egentligen är en verksamhetsfråga, säger hon bestämt.

Och även om detta inte är en ny tanke, får det en annan dignitet när Anette hävdar detta, genom hennes nya position: Med tjänsten följer att hon sitter i sjukhusledningen, har en stabsfunktion och representerar sjukhuset i regionen i it-samarbetet. Hon är också ytterst linjeansvarig för sjukhusets it, inklusive informationssäkerheten.

– Man har nog försökt med många åtgärder genom åren, men det tar tid och kostar pengar. Och därför krävs ledningsmandat.

Hur Anette vill inleda arbetet på Sahlgrenska, har hon helt klart för sig: Med städning!

– Det låter kanske inte så roligt att städa. Men ibland måste man göra det för att få fram något nytt och spännande.

Med städa menar Anette att rensa bland den uppsjö av it-system som finns; bara på Sahlgrenska universitetssjukhuset finns mellan 700 och 800!

– Det är nödvändigt för att nå den moderna nivå som vi behöver. Och det handlar inte alls bara om teknik, säger Anette som själv gärna fokuserar på det som sker framför skärmen, snarare än bakom den.

En stor del av problematiken med sjukvårdens it-lösningar kan förklaras av att verksamheten tagit händerna ifrån, eller inte känt sig insläppta i processen vid, implementering och utveckling av de tekniska verktygen. Dels har tekniken lämnats åt tekniker, dels saknas tydliga aktörer med mandat för beslut och påverkan på svensk e-hälsa, menar Anette.

– Vad vill vi nationellt? Hur tänker vi? Jag saknar en nationell väg!

På Nationella e-hälsodagen var Anette en av konferenciererna och där tydliggjordes bristen på en nationellt gemensam inriktning, tycker hon.

– Jag intervjuade Torsten Håkansta på E-hälsomyndigheten. Han har en strategisk roll, men vet ännu inte riktigt vad den ska innebära. Inera har landstingens uppdrag men inget nationellt mandat. Jag saknar någon som nationellt verkligen kan säga att ’den här vägen ska vi’!

Vid Nationella e-hälsodagen var intresset stort, besökarna kommer ”nuförtiden även från verksamheten”, konstaterar Anette. Det är hög tid att se över var på kartan utvecklingen befinner sig – och revidera vart den är på väg, betonar Anette. Och mycket handlar om att öka fokus på medarbetare och vårdtagare.

– Det finns en större potential i ny teknik, men vi använder den inte. Vi underskattar behovet av utbildning. Många medarbetare saknar hög kompetens i effektiv användning och har heller inte förståelse av nyttan med informationssystem och it, menar Anette.

Genom hennes nya tjänst markerar uppdragsgivaren att man också efterfrågar vårdkompetens för att arbeta med informationssystem och it. It-chefen befinner sig nu organisatoriskt under Anette, som också har 25 medarbetare som fokuserar på ”innehållet i burkarna och inte på sladdarna”.

– Det signalerar att tekniken inte har något värde om den inte stödjer patienterna och medarbetarna i deras vardag; om den inte bidrar till att öka patientsäkerheten. Det har funnits en tendens att ’it-avdelningen får sköta det där’. Men då hamnar arbetet en nivå nedaför ledningen och blir en fråga som lätt glöms bort. Som bara förväntas fungera.

På Sahlgrenska, där man föredrar att säga isit, informationssystem och it, vill man markera betydelsen av digitala verktyg för helheten. Därför har den tidigare isit-styrgruppen just döpts om till Strategiska rådet för verksamhetsutveckling med isit-stöd.

– Nya verktyg påverkar ju hela vårdsystemet och sättet man arbetar innehållsligt. Jag tror att man ofta glömmer att säga att nya system kan leda till nya sätt att arbeta. Men det kräver också mycket jobb för att få folk att vilja arbeta med nya rutiner.

Anette skulle vilja att isit-utvecklarna oftare kunde finnas med på avdelnings- och läkarmöten. Allt handlar inte om de stora, dramatiska införandefaserna utan också om just enkla tips och tricks. Själv har hon just lärt sig en ny, tidsbesparande finess i sitt vanliga outlook-program, där hon kan dra mappar direkt istället för att hålla på med en massa klickmoment.

– Oj så smidigt! Jag tänker att vi skulle kunna dela smarta saker via en hemsida för medarbetarna. För väldigt många använder datorn mer som skrivmaskin än utnyttjar systemets hela potential.

I maj avslutade man på Sahlgrenska ett förenklingsarbete av hanteringen av patientinformation i Melior, där man klickade mellan 27 (!) olika databaser. Nu inleds ett liknande arbete med vårdplaneringssystemet Elvis.

– Idag är definitionerna så otydliga av vad vi exempelvis menar med ’nybesök’ att vi inte kan använda utdata för analys. För vi vet inte om vi jämför äpplen med päron eller äpplen med äpplen.

De löpande licensavtalen bekymrar inte Anette, som menar att kostnader och avtalstider är hanterbara. Det som kostar är nyinskaffande av ett helt nytt system, med alla de kostnader det medför.

– Men den allra största kostnaden är produktionsbortfall, när ett system införs. Men vi tenderar att oftast inte beskriva den delen av arbetet. Tittar man bara på teknisk kostnad ger det en helt annan prisbild än när man ser till helheten. Vi måste bli duktigare på att leta efter helheten, se vad det innebär för kostnader också för verksamheten. Vi ska inte ägna oss åt bara de uppgifter som är lättare att hitta.

Text och bild: ANNA HAGNELL
anna.hagnell@b3ithealthcare.se

Kontakta B3IT Healthcare, vd Ragnar Lindblad
ragnar.lindblad@b3it.se