Strukturell utveckling

Nu vidareutvecklas Nationella informationsstrukturen, NI, och blir än mer konkret och tydlig.
Entydiga begrepp blir ändamålsenliga verktyg, fastslår Socialstyrelsens Niklas Eklöf.

Den Nationella informationsstrukturen, NI, håller just nu på att förändras och förtydligas. I december släpptes en första del med sex begreppsområden. Ytterligare två delrapporter är på gång, nästkommande i juni.

– På den enskilda vårdenheten kan dokumentationen mycket väl vara oerhört strukturerad. Problemen uppstår när man delar information med andra enheter eller med annat syfte. Den Nationella informationsstrukturen ska bli den gemensamma nämnaren i framtidens dokumentationsarbete, säger Niklas Eklöf, utredare och förvaltningsledare på Socialstyrelsen som har förvaltningsansvar för NI.

– Det kan låta stort och diffust. Men faktum är att ingen tidigare har haft den här totala bruttolistan, med alla dokumentationskrav ur de här perspektiven.

Med Nationella informationsstrukturen sammanställs krav på flera olika nivåer, samtidigt som otydligheter kan lyftas till exempelvis lagstiftaren eller registerhållaren.

– Två olika lagar kan säga två olika saker om samma situation. Nu har vi möjlighet att visa vad som egentligen betyder samma sak och som bör ändras för att det ska bli samstämmigt, konstaterar Niklas.

Den första tredjedelen av nya NI, ”NI 2015:1” omfattar de första sex begreppsområdena, som i och med detta genomgått en vidareutveckling från den ursprungliga versionen från 2009.

– Det är förstås den versionen som vi har använt, samlat synpunkter och feedback på. Nu blir begreppsområdena mer verksamhetsnära, säger Niklas.

De hittills fastställda begreppen är:

Vård- och omsorgstagare. Vilka personuppgifter ska ingå? Vad skiljer en patient från en person i allmänhet? Termer som ”patient” och ”brukare” rekommenderas exempelvis, medan ord som ”besökare”, ”gäst” och ”kund” inte förordas.

Frågeställning. Hur ska patientens eller brukarens begäran och behov dokumenteras? Hur hanterar man de ursprungliga frågor denne har när den söker vård och omsorg?

Tillstånd. Hur samlas man adekvat information om alla de tillstånd som föreligger? Lagar och föreskrifter föreskriver över 1 000 dokumentationskrav om exempelvis ”observerat hälsotillstånd” och ”måltillstånd”. Vilka koder, tidpunkter och statistiska uppgifter ska finnas med?

• Aktivitet. Vilka aktiviteter är utförda och vilka är planerade? Hur och när ska dessa dokumenteras?
• Hälsoärende. NI berör såväl hälso- och sjukvård som omsorg/socialtjänst. Vad som ingår i den individanpassade processen ska dokumenteras på ett effektivt och sökbart sätt, där samma information ska vara till nytta i alla olika instanser.
• Organisation. Hur ska organisationerna inom hälso- och sjukvård samt omsorg/socialtjänst dokumenteras?

– Det här arbetet och begreppsområdena är ju inte bara till stöd för vård- och omsorgsprofessionen, utan ska också kunna återanvändas med flera olika syften. Vi ska kunna göra uppföljningar genom grunddokumentationen som finns i journal och personakt. Och det är faktiskt så att det till vissa delar har saknats ändamålsenliga verktyg för att nå dit!

Det är först när alla utgår från samma grund som utvecklingen för it-stöd kan skapa skillnad på allvar, menar Niklas. Då kan också arbetsmönster, journaler, remissgång och andra processer följas upp på ett kvalitativt sätt av både den egna verksamheten, huvudmännen, kvalitetsregister och Socialstyrelsens hälsodataregister.

– Då kan vi rita en gemensam karta enligt NI-strukturen!

Begreppen för nästa delrapport, ”NI 2015:2”, kommer att vara:

• Professionell aktör. Anger dokumentationsbehov kring personal inom vård och omsorg.
• Övriga personroller. Handlar om hur man dokumenterar anhöriga, företrädare, vittnen etc.
• Läkemedel. Anger gemensamma dokumentationsbehov vid dokumentation av läkemedel
• Beslut. Inte minst centralt inom socialtjänstens område: Myndighetsutföranden, rätten att överklaga, beslutsdokumentation.
• Planer. Anger vad som ska ingå i exempelvis en vårdplan samt hur denna ska samordnas med andra aktörer.
• Samtycke. Anger hur man ska ”märka upp” information som patienten gett samtycke för att dela, och berör sålunda sekretess och åtkomst.

Prioritering av begreppsområdena har skett i nära dialog med verksamheten. Det är ett så interaktivt arbete att man inför den tredje och sista delrapport av NI ”NI 2016:1”, som ska komma vid årsskiftet 2015/2016, ännu inte har fastslagit alla begrepp. Detta för att fler ska ha möjlighet att påverka deras formulering. Klart är dock redan nu att ”måluppfyllnad och utvärdering” kommer att behandlas.

Vid 2015 års slut ska projektet vara slutpresenterat och avrapporterat. Det som är nytt är dock att en förvaltningsorganisation finns på plats på Socialstyrelsen, där ett 25-tal personer fortsätter arbetet med att dels utveckla det som aktörerna behöver, dels ge användarstöd.

– Vår nya förvaltningsorganisation är riggad för att ge användarstöd och stöd i begreppsanvändningen. Jag hoppas att verksamheten kommer att uppleva arbetet positivt. Men för att nå värdet och förståelsen fullt ut för de här frågorna krävs också arbete för att ena och ensa processer, begrepp och informationsmängder ute i verksamheterna, konstaterar Niklas.

ANNA HAGNELL
anna.hagnell@b3ithealthcare.se

Kontakta B3IT Healthcares VD Ragnar Lindblad
ragnar.lindblad@b3it.se