Tydligt värde för projekt

Värdebaserad styrning behöver inte innebära dramatisk omställning för organisationen, hävdar ortopeden Maziar Mohaddes.

Vinsten är däremot tydlig; hur utfallet kan visualiseras både för grupper och individer.

När Maziar Mohaddes började som projektansvarig på Sahlgrenska universitetssjukhuset, för ortopedavdelningens pilotprojekt med värdebaserad styrning, hände det att han talade i termer av paradigmskifte. Men det gör han inte längre. För så dramatisk förändring innebär inte en omställning till värdebaserad styrning.

– Som enskild medarbetare har man redan det här tänket. Det fräcka är hur utfallen visualiseras. Plötsligt kan vi konkret visa nyttan för patienterna sida vid sida med kostnadsutfall och processmått. Det ger en helhetsbild av patientnytta per sjukvårdskrona i vårt gemensamt finansierade sjukvårdssystem.

Maziar är ortopedläkare med mångårig erfarenhet inom höftprotesoperationer. Den patientgrupp som väntar på operation blev den som relativt lätt kunde avgränsas när projektet skulle starta.

Nationella och lokala kvalitetsregister utgör både bas och förutsättning för att möjliggöra en korrekt uppföljning. Maziar talar sig varm för den potential som finns i kvalitetsregistren, inte minst i Svenska höftprotesregistret, SHPR, som är ett av de äldsta nationella registren. Med stöd av detta har en egen databas upprättats där ett antal parametrar ingår.

– När det gäller höftproteser vill vi kunna följa upp risken för att det kan uppstå komplikationer, med exempelvis en infektion eller att implantatet släpper från benet. För många år sedan, när SHPR startades, noterades att antalet omoperationer överskred vad yrkeskåren trodde.

En planerad ökning av antalet operationer vid Sahlgrenska blev en tydlig utgångspunkt vid införandet av den värdebaserade metoden. Nu handlar det inte enbart om antal utförda operationer – uppfyllande av kvoter – utan hur det går för den enskilda patienten.

Även register som SHPR har tidigare baserats på antal utförda operationer och omoperationer. 2002 började SHPR dock genomföra mätningar av patientrapporterade utfall. För sex år sedan rapporterade landets samtliga sjukhus dessa data till registret.

– Traditionellt har uppföljning och forskning skett med kvantitativa metoder. Samtidigt tror jag att många av oss inom sjukvården ser oss som humanister med stort intresse för utfallet hos den enskilda patienten. Värdebaserad styrning erbjuder möjligheter att förena det kvantitativa och det kvalitativa.

Genom att arbeta med den här typen av uppföljning får arbetet ett patientperspektiv men blir också mer faktabaserat.

– Tidigare har vi inte varit lika duktiga på att ta med patientutfallet i beslutsprocesser inom sjukvården. I Sverige har vi blivit mycket bättre när det gäller relationen mellan patient och läkare, medan man i vissa andra länder arbetar enligt principen ’doktorn vet bäst’. Nu kommer patienten ännu mer i fokus plus att vi kan visa nyttan av det.

För att se vilka typer av värden som skulle mätas, utgick man i pilotprojektet från olika typer av utfallsmått (som livskvalitetsindex och risken för komplikationer), processmått (där data hämtas från sjukhusets egen databas) och kostnadsmått (kostnad per patient, KPP, implantatkostnader). När det gäller utfallsmått, som livskvalitetsindex, används samma data som rapporteras till SHPR.

– Men vi ville också engagera patienter och samtliga yrkeskategorier för att se vilka utfall som vi ville överblicka. Vi brainstormade utifrån våra olika perspektiv. På så vis kunde vi definiera olika utfall som är viktiga för patienten.

En första punkt som kan förefalla så självklar att den skulle kunna glömmas bort, är när en operation ställs in kort innan den ska genomföras. I ortopedvärlden handlar det ofta om akuta benbrott som går före en planerad höftprotesoperation.

– Patientrepresentanten lyfte denna fråga och beskrev hur negativt detta kunde upplevas.

Andra delar är att se i vilka sammanhang som utfallen markant skiljer sig från det förväntade resultatet; alltså där potentialen för förbättringsarbete är stort. Det har bland annat lett till nya rutiner kring smärta och illamående efter operation. Idag dokumenteras graden av illamående i förhållande till vilket preparat som används men också hur smärta och illamående påverkar rehabiliteringsprocessen. Genom dokumentationen blir arbetet mer faktabaserat och får i högre grad ett patientperspektiv.

– Att tala om paradigmskifte i det sammanhanget tror jag inte är en korrekt beskrivning. Vi har alltid arbetat utifrån en ’gut feeling’ med patientnytta i fokus. Nu visualiserar vi patientnyttan, samtidigt som informationen blir mer lättillgänglig för hela vårdkollektivet. Jag tycker att vi inom sjukvården är skyldiga att visa vad vi gör och vilken nytta det får för våra patienter.

ANNA HAGNELL
anna.hagnell@b3ithealthcare.se

Kontakta B3IT Healthcares tf VD Annette Mårdbrink
annette.mardbrink@b3it.se

PILOTPROJEKTET SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Projektet på ortopedavdelningen på SU har under hösten blivit permanent. Ett nytt, liknande projekt håller nu på att formas kring den patientgrupp som väntar på knäproteser.
Här kan många erfarenheter från det första projektet komma till nytta men nya utmaningar reser sig också då den nya gruppen består av yngre patienter. Då innebär exempelvis önskan om samkörning av sjukskrivningsuppgifter med Försäkringskassan bland annat ett juridiskt hinder, när utfall ska kontrolleras.