Ulf ser möjligheter

Vårdens aktörer bromsar mer än patienterna, när det gäller att ta del av vårdinformation. Nu måste vården bejaka delaktigheten, menar Ulf Gingby när han skådar e-hälsans framtid.

Ulf Gingby är strateg och objektägare på landstinget Dalarna, men ingår också i flera nationella nätverk. Det första han vill fastslå är att han arbetar med journalen via nätet. Inte på nätet.

– ”På” ger fel illusion. Dels ligger inte journalerna på nätet, utan man når dem via nätet. Dels handlar det om att betona patient empowerment, patienternas ökade inflytande som möjliggörs av detta.

Ulf vill att man i större utsträckning lät 1177 bli första linjens vård med tjänster som egenvårdsråd, kontakt med vårdgivare och tidsbokning. Då kan resurser styras om på ett annat sätt:

– E-hälsa som komplementkanal är väldigt viktig. Med hjälp av de här tjänsterna kan vi fördela om resurser för ett Vårdsverige som brottas med resursbekymmer. Det är inte för Agda, 86, som vårdgivarna genomför detta. Genom e-tjänsterna frigörs resurser så att Agda får vård på ordinarie sätt. Resultatet är att man kan få vård på sina egna villkor.

Det senare är viktigt, menar Ulf som inte ser någon risk för att någon grupp skulle få det bättre på någon annans bekostnad: Svagare grupper, grupper som inte är uppkopplade tar sina vårdkontakter på ordinarie sätt medan den grupp som redan är van vid att sköta bankärenden, betalning och annat digitalt, också får möjlighet att hantera en del av sina vårdärenden den vägen.

– Men här upplever jag att vården är mer avvaktande än vad patienterna är. Vårdgivaren måste bejaka patientens delaktighet och signalera det tydligt, att man tycker att patientmedverkan är positiv. Vårdpersonalen måste helt enkelt vara e-hälsans ambassadörer ut mot patienten.

Ulf hävdar att ett stort steg skulle vara taget om så bara vart fjärde läkarbesök avslutades med ”gå gärna in och titta på nätet om det vi talat om”. Det skulle kunna ge större effekt för de åtgärder det beslutats om men också förskjuta patientens inflytelsenivå. Fortfarande ska nättjänsterna utgöra komplementkanaler som ska avlasta ordinarie vård från återkommande frågor om exempelvis remisser och provsvar.

– Journalen är vårdens arbetsredskap. Där har patienten inte editeringsrätt. Om något är helt galet får väl patienten meddela sig via 1177 eller på telefon med sin vårdcentral.

I Dalarna kör man under september några korta piloter för att redan i oktober börja breddinföra journalen via nätet. Hur det ser ut över landet varierar, lokalt är arbetet både olika prioriterat och planerat. Men Ulf, som förutom arbetet i Dalarna också ingår i olika fora nationellt och som också arbetat för Cehis, nuvarande Inera, ser ändå att det är nu det börjar hända.

– Vi har utmanande målbilder i Ineras Handlingsplan 2013-2018, som alla vårdgivare står bakom. Det var ett paradigmskiftesdokument som var abstrakt när det antogs, då fanns inte färdiga koncept att utveckla. Först nu börjar vi realisera dem.

Ett problem som är inbyggt i utmaningen är alla de mängder slutna system, tillkomna i konkurrens mellan olika mjukvaruleverantörer genom åren. De är inte gjorda för att kunna användas som öppna gränssnitt – ett problem som Sverige delar med övriga vårdvärlden.

– Tidigare har vi kunnat integrera en viss liten informationsmängd genom att system x tar del av system y genom ’ett sugrör’. Men nu måste integrationsmängden bli en annan, vi måste skapa system med mer generella flöden.

Den utvecklingen måste, menar Ulf, finansieras fem gånger om, genom:

Gemensam finansiering utifrån befolkningsmängd

Leverantörsanpassningar

Lokalt tekniskt införande och anpassningar

Lokal förvaltning av tjänster

Vårdens flödespåverkan genom nya rutiner

Utmaningen kring finansieringen kan samtidigt bli ett incitament för att påskynda utvecklingen, konstaterar Ulf. Lokalt måste också variationerna få vara stora, då världsbilden för en patient som jämför vård i Yttermalung och Stockholm ser så olika ut.

– Samtidigt; oavsett takt och statligt stöd i processerna så kommer nästa generations patienter att ha helt andra krav och förväntan på samverkan med vården. Därför måste vården bejaka utvecklingen i en annan takt. I framtiden är kanske e-hälsotjänster den faktor som påverkar var i Sverige du listar dig som patient?

ANNA HAGNELL
anna.hagnell@b3ithealthcare.se

Kontakta B3IT Healthcares tf VD Annette Mårdbrink
annette.mardbrink@b3it.se