Vi måste våga fråga

Hur har du det med din hälsolitteracitet när vi blir allt mer digifysiska?
Ska vi samarbeta måste vi veta vad vi pratar om. Men vet vi det?

Årets e-hälsodag i Stockholm, härom veckan, bjöd inte på så visionära budskap som en sådan konferens rimligen skulle kunna innehålla. Att socialminister Lena Hallengren talar om en åldrande befolkning och tillgänglighetsproblematik är att missa möjligheten att utmana och inspirera till nytänkande. Jag vill mer. Och jag vill det nu. Tillsammans med alla inblandade.

Vår bransch är, trots sina årtionden på nacken, ung på många sätt. Det märks inte minst i den utveckling som hela tiden sker med begrepp. På e-hälsodagen var ett sådant trendande begrepp att vården ska bli mer digifysisk. Det syftar ju på vård som kan ske både genom mellanmänskliga, fysiska möten och genom digitala kanaler. Det digifysiska har vi redan arbetat med länge och är ett av våra centrala mål i branschen.

Ett gott exempel på detta är min multisjuka väninna som äntligen fått en samordnande sjuksköterska på sin vårdcentral, som ingår i ett pilotprojekt. Med möjlighet till både sms, mejl och fysiska besök fungerar det fantastiskt bra. Jag hoppas attdenna pilot kommit för att stanna och införs skarpt så att fler får möjlighet till digifysisk vård när vardagen är tung med mycket ohälsa. Vi vet också att det redan finns en stor förväntan från allmänheten att vården ska bli mer digifysisk: Jag ska som patient själv kunna välja när jag vill sms:a, mejla eller träffa min vårdgivare.

Ett annat dagsaktuellt begrepp är digitisering. Då handlar det om något som vi arbetat med väldigt länge, men som nu fått ett eget begrepp. Digitisering var det som skedde när de gamla analoga journalerna bara lyftes in i de digitala systemen, utan att det påverkade arbetssätt, sökvägar, konfigurationer. Av arbetet med införandet av nya vårdinformationsstöd, som i samarbetet inom Sussa, framgår tydligt att standardiseringen är i fokus för det som ska genomföras. Vi vill helt enkelt undvika digitisering. Men återigen, använder vi ord som riskerar att missförstås, fast vi egentligen vill precis det som begreppet innebär?

Ännu ett begrepp som florerar är hälsolitteracitet. Att vi som jobbar i branschen på ett eller annat sätt, måste ta hänsyn till hälsolitteraciteten. Och jag kan inte låta bli att fundera över på om vi som hör detta – och använder begreppen! – vågar stanna upp och försäkra oss om att vi verkligen förstår och talar om samma sak när vi använder dem?

En definition av hälsolitteracitet är att det står för de kognitiva och sociala färdigheter som en person behöver för att få tillgång till, förstå och använda information på ett sätt som främjar och bibehåller en god hälsa. Detta är förstås viktigt och bra att lyfta. Men är det inte lätt att vi också glömmer oss själva, vi som arbetar i systemen? Hur ser vår digitala litteracitet ut? Är det i sammanhanget inte lika viktigt att fokusera på personalen, hur den kan ta till sig och använda den digitala informationen på ett sätt så att det underlättar i deras dagliga arbete?!

Innehållet och nyttorna är vi överens om. Att äntligen också få gemensamma begrepp på det vi kan och vill, är bra. Men vi måste vara glasklara när vi använder begreppen och våga fråga, vara tydliga och definiera dem för varandra en gång extra, för att kunna samarbeta kring det viktiga innehållet.

Den svenska språklagen föreskriver rent av att offentlig information ska kommuniceras med ett enkelt, lättbegripligt så kallat klarspråk. Talar vi klarspråk om e-hälsoarbetet? Och är innehållet i de dokument som finns i våra digitala system uttryckt klart och enkelt?

Daniel Forslund, landstingsråd med mera, konstaterade på e-hälsodagen att det råder stor tillit inom vår sektor.Här i nyhetsbrevet berättar vi om Sussa och hur stolta de är över det samarbete de förmår utföra tillsammans, för en fjärdedel av vårt lands invånare. På Sahlgrenska byggs funktioner med utgångspunkt att underlätta för svårt sjuka KOL-patienter som kan ha svårt att ta sig till sjukhuset. När vi arbetar tillsammans och vågar vara tydliga går arbetet så mycket bättre.

Det tål att upprepas: Tillsammans är mitt favoritord. Tillsammans förmår vi mer.

En riktigt God Jul!
ANNETTE MÅRDBRINK
vd B3 Healthcare Consulting AB
annette.mardbrink@b3.se