Att motverka samarbeten kommer inte skapa mångfald

Dagens Media publicerade idag en debattartikel från VD:n för NRJ International, Richard Mazeret som är kritisk till omregleringen av kommersiell radio.

Den 31 juli 2018 löper alla nu gällande tillstånd att sända kommersiell lokalradio ut. Ingen vet vem som kommer att få tillstånd att sända radio efter detta. Ingen vet vilka kanaler lyssnarna kommer att kunna välja mellan. Ett helt okänt radiolandskap väntar. Inför denna förändring vill regeringen göra om regelverket för den kommersiella radion.

Tanken är att man ska främja konkurrens och mångfald på den svenska radiomarknaden. Men förslagen leder dessvärre i motsatt riktning.

I det förslag som tagits fram av kulturdepartementet föreslås omfattande inskränkningar i möjligheterna att samarbeta för radioföretag i syfte att motverka bildandet av starka nätverk. Förslagen verkar bygga på en idé om att det är önskvärt med många jämnstarka aktörer på radiomarknaden och att regelverket ska driva fram och garantera en sådan struktur på marknaden. Detta är en dålig idé. Här utgår vi ifrån vår egen erfarenhet.

NRJ är Europas största radionätverk med verksamhet i 12 länder. Trots vår storlek bygger vi vår framgång på flera marknader på samarbeten. I Norge samarbetar NRJ med MTG, och i Ryssland med jätten Gazprom-Media. I Sverige samarbetar vi sedan 2013 med den numera största aktören på den svenska marknaden, Bauer Media. Mellan 2004 och 2013 samarbetade vi med MTG.

Innan 2004 hade vi inget samarbete med något annat radioföretag. Trots att vi då hade (och fortfarande har) omkring en femtedel av alla sändningstillstånd, och trots att vi var nummer tre i storlek på den svenska marknaden kunde vi inte nå lönsamhet.

Vi blev en alltför liten spelare på en alltför liten marknad. Lösningen blev att ingå samarbetsavtal med en annan aktör för att på så sätt uppnå kostnadsbesparingar och få samordningsfördelar, men fortsatt behålla kontrollen av verksamheten. Detta har gjort att radiolyssnare i Sverige fortsatt kunnat höra NRJ, och faktiskt även i utökad omfattning. Alternativet hade förmodligen varit att vi lämnat Sverige.

Erfarenheten från andra länder av Sveriges storlek är att radiomarknaden i längden bara kan vara lönsam med ett mindre antal aktörer. Så är det i Norge, så är det i Finland och så är det i Danmark. Även i större länder och länder där den kommersiella radion är starkare än i Sverige finns det bara utrymme för ett fåtal stora aktörer. Detta är en mogen och väl konsoliderad bransch.

Att motverka samarbeten kommer inte att skapa mångfald.

Tvärtom kommer en sådan reglering att verka avskräckande på de väletablerade radioaktörerna. Risken är att regeringen skapar en marknad där ingen kan tjäna pengar, vilket kommer att leda till en fragmentiserad marknad kännetecknad av svaga aktörer, låga investeringar, ständiga besparingar och återkommande utslagningar av företag. Ingen gynnas av en sådan utveckling, allra minst lyssnarna som kommer att möta ett alltmer utarmat utbud av radiokanaler.

Det är viktigt att ha klart för sig att den svenska radiomarknaden är en liten marknad. Totalt omsätter den kommersiella radion i Sverige ungefär omkring 750 miljoner kronor per år, vilket är knappt 15 procent av vad kommersiell tv i Sverige omsätter. Det är ingen stor kaka att dela på, särskilt inte om man betänker att radiobranschen i Sverige under många år kämpat för att nå lönsamhet. Mot den här bakgrunden är det svårt att förstå varför Sverige ska ge sig in på en väg som förhindrar och motverkar samarbeten.

Särskilt märkligt är förslaget eftersom vi har ett väl fungerande regelverk. Dagens bestämmelser skyddar konkurrensen på ett bra sätt. Regelverket är väl känt och en tydlig praxis kring tolkningsfrågor har utvecklats. Att riva detta och ersätta det med kulturdepartementets förslag skulle leda till rättsosäkerhet och oreda i en redan ansträngd bransch.

Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, arbetar på regeringens uppdrag tillsammans med Post- och telestyrelsen, PTS, för att skapa fler och geografiskt bättre sändningstillstånd inför 2018. Det är bra. Det är här avgörande insatser för en större mångfald kan göras. Genom att skapa fler tillstånd i bättre utformade områden kan utbudet av kommersiell radio ökas. Det är bra för konkurrensen på marknaden men det är framför allt bra för lyssnarna som kan få ett större utbud.

NRJ uppmanar därför regeringen att skrota kulturdepartementets förslag till nytt regelverk för den kommersiella radion och istället fokusera på att ge MPRT och PTS bästa möjliga förutsättningar att öka utbudet av kommersiell radio i Sverige.

Richard Mazeret
vd, NRJ international

Texten är lånad från Dagens Media.