Alfred, 30, om livet som resursläkare

Resursläkarna tillför kompetens och resurser där det annars saknas vårdmöjligheter. Och skillnaden kan vara stor mellan att arbeta som läkare i Norge jämfört med Sverige. En som vet är läkaren Alfred Lüppert, 30, som jobbat som resursläkare i både Norge och Sverige.

En vanlig dag arbetar 949 resursläkare på olika platser i Sverige. I genomsnitt träffar dessa läkare 12 patienter, vilket innebär att över 11 000 patienter får träffa en läkare. Utan resursläkare hade ingen av dessa personer fått träffa en läkare. Vi har intervjuat en av dessa läkare.

Att arbeta på fjället uppe i Nordnorge med fyra timmar till närmaste sjukhus innebär ansvar för att ta emot barn i ambulans, hantera trauman och potentiella intensivvårdsfall som ska stabiliseras inför transport.
– Det är inte alla som vill eller kan ta medicinskt ansvar under sådana omständigheter, men det är något jag trivts med, berättar Alfred Lüppert som jobbat som resursläkare i både Norge och Sverige.

Sedan i höstas gör Alfred sin specialisttjänstgöring i oftalmologi (läran om ögats sjukdomar) vid S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Dessförinnan var han flera år på Stanford-universitet i Kalifornien. Där forskade han på stamceller och neurokirurgiska frågeställningar med fokus på hjärntumörer.

Trots att han bara varit läkare sedan 2011 har han hunnit med att arbeta inom flera olika sjukvårdsområden, inklusive internmedicin, intensivvård och primärvård, både i Stockholm och på flera orter i Norge till största del via ett bemanningsföretag.

Vad finns det mer för skillnader mellan att vara läkare i Norge jämfört med i Sverige?
– Om du är ST-läkare på ett sjukhus i Stockholm börjar du ganska långt ner i hierarkin och får arbeta dig till mer och mer kliniskt ansvar. I Norge får du snabbare större kliniskt ansvar för patienterna, berättar Alfred. Även primärvården kan skilja sig mellan Norge och Sverige, även om det kan variera från ställe till ställe. När det handlar om akuta frågeställningarna söker norska patienter oftast till husläkaren medan patienten i Sverige vänder sig direkt till akutmottagningen. Enligt Alfred är svenska läkare väldigt eftertraktade i Norge eftersom de anses ha hög arbetsmoral, kompetens och arbetsdisciplin. Att arbeta i ett annat land kan vara ett stort steg, men bemanningsföretaget skötte mycket av det administrativa kring saker som resor, boende och avtal vilket gjorde att Alfred direkt kunde fokusera på arbetet.

Vad tycker du om systemet med inhyrda läkare?
– Jag tycker att arbetsmodellen är superbra. Den ger mig mer tid för patientarbete och möjliggör flexibilitet i arbetstiderna.

Alfred skönjer en viss skillnad mellan äldre och yngre läkare.
– Oavsett ålder vill man som läkare genomföra ett kompetent, ansvarigt och patientsäkert arbete. Men läkare i min generation lägger kanske större vikt på fritid, familj och andra aspekter som ger livskvalitet och ett meningsfullt liv. Läkare som är över 50 har ofta en annan inställning. De ifrågasätter inte långa arbetsdagar och oändliga jourtimmar på samma sätt som vi.

Resursläkare i vården är en inte helt okontroversiell fråga, men Alfred ser mest fördelar.
– Eftersom antalet patienter knappast minskar blir det nödvändigt med resursläkare för att täcka det vårdbehov som uppstår. Och eftersom tillgång och efterfrågan på resursläkare fluktuerar mycket bemannas vårdbehovet endast då behovet uppstår.

Alfred jämför med att anställa en läkare som inte alltid behövs. Det betyder i värsta fall en onödig utgift som skulle kunna fördelas till en annan del av verksamheten.
– Men i grund och botten handlar det om att både fast och rörlig personal ska få möjligheten att göra ett bra arbete. Resursläkare är mycket uppskattade inom vården, enligt min erfarenhet, säger Alfred.

Alfred är imponerad av bemanningsföretagens urvalsprocess.
– De väljer sin personal med stor noggrannhet och genom vedertagna och säkerställda metoder. Mitt intryck är att hela affärsidén bygger på att erbjuda patienterna mycket kompetenta och ansvariga läkare. Vissa brukar invända att resursläkare bidrar till kontinuiteten förstörs. Enligt Alfred finns det i Stockholm bara ett fåtal vårdcentraler som kan erbjuda patienten att få träffa samma läkare varje gång.

De allra flesta patienter får räkna med att träffa olika läkare från gång till gång, oavsett om vårdcentralens läkarkår består av fast eller rörlig personal. Alfred vänder sig mot att resursläkare som grupp får klä skott för detta.
– Vissa från den äldre generationen kan ha en negativ bild av resursläkare, men det är en del av det moderna samhället.

Hur skulle vården se ut om inte bemanningsföretagen fanns?
Jag tror inte att vården skulle fungera utan resursläkare. Och det går inte att ha arbetsmarknad utan flexibilitet för läkarna. Och vad gäller patientsäkerheten, låt säga att vårdcentral bestämmer sig för att bara ha fasta läkare. Det blir lätt en oacceptabelt hög arbetsbelastning, vilket ökar risk för patientsäkerheten eftersom läkarna inte hinner med.

Slutligen, varför valde du läkaryrket?
– Det kändes som det roligaste och mest meningsfulla arbetet man kan ha.

För ytterligare information kontakta
Henrik Bäckström
Förbundsdirektör Bemanningsföretagen
08 762 69 68 / 070 345 69 68

Hans Uhrus
Presschef Bemanningsföretagen
076 895 01 01
hans.uhrus@almega.se