The Piggyback Riders: Chris Spedding, Sulo och Idde - country/americana med svensk-brittisk twist

Artist: The Piggyback Riders
Titel: Midnight At The Tenth Of Always
Utgivningsdatum: 7 april 2017
Label: Wild Kingdom/Sound Pollution

Streama/ladda ner:
Album Midnight At The Tenth Of Always
Singel There's Nothing Left In Me (That's Good For You)

Pressbilder
Pressbild 1 bandet - credit Thomas Lagerberg.
Pressbild 2 bandet - credit Thomas Lagerberg.
Pressbild Idde Schultz - credit Can Burkin Sahin.
Pressbild Sulo - credit Peter Larsson.

Albumomslag
Singelomslag
Pressrelease (word)
Pressrelease (pdf)

Spelningar: Stockholm Kägelbanan 18 april | Malmö Folk Å Rock 21 april | Skottvångs Grufva 22 april 

Sulo – sång/ak gitarr | Idde Schultz – sång | Chris Spedding - gitarr | Johan Håkansson - trummor | Stefan Bellnäs - bas

Sören "Sulo" Karlsson har gått den långa vägen från Diamond Dogs över The Crunch till att nå ett viktigt mål i livet - americana-projektet Piggyback Riders med brittiske gitarrlegenden Chris Spedding och Idde Schultz.

Allt började när Sulo samarbetade med Spedding på sitt förra album, "Sulo´s Brilliant Outsiders". De bestämde sig för att fortsätta tillsammans och bildade Piggyback Riders med Idde Schultz som sjungit med Docenterna, Staffan Hellstrand, Lars Winnerbäck & Hovet, spelat in två album med Anna Stadling och givetvis med Sulo i glampunkiga The Crunch.
Den 7 april kommer Piggyback Riders debutalbum "Midnight at the Tenth of Always".
Första singeln, "There´s Nothing Left In Me (That´s Good For You)", är ett skilsmässodrama där Idde står för det vokala och Spedding målar vackra gitarrkulisser likt en ung Ry Cooder.

Sulo är en svensk sångare, låtskrivare och gitarrist med många strängar på sin Telecaster.
Han har gått hela vägen från punk och glam till country och americana, inte helt olikt en rad amerikanska ex-punkare som Ryan Adams, Jeff Tweedy (Uncle Tupelo, Wilco) och Jonny Two Bags (Social Destortion) som också tagit sig in i americana-världen.
För Sulo började det på allvar med Diamond Dogs, fortsatte med svensk/brittiska The Crunch och tidigare i år turnerade han med KSMB där han också är medkompositör till nya albumet ”Ond saga”.

Men nu är det dags för Piggyback Riders, ett svenskt drömprojekt där gitarrikonen Chris Spedding har en viktig roll. Som James Burton när han förenades med betydligt yngre Gram Parsons och Emmylou Harris det tidiga 70-talets Los Angeles. Nu talar vi om Sulo, Spedding och Idde.

Gemensam nämnare för Spedding och Sulo är att båda är gränsöverskridande och har testat en rad olika musikstilar genom åren. Till slut hittade de en gemensam nämnare i den nygamla rootsmusik vi brukar bunta samman som americana.

Spedding har alltid haft sitt hjärta i rock´n roll, han har spelat med brittiska storheter som Paul McCartney, Bryan Ferry och Roger Daltrey men också erbjudits rollen som Rolling Stones gitarrist.
Innan punken exploderade i London 1977 producerade Spedding Sex Pistols första demo, låtar som kom att förändra den brittiska rockscenen för all framtid.
Om Stones-jobbet säger han:
- Jag träffade Mick Jagger när mitt band Battered Ornament var förband till Stones i Hyde Park 1969. Ett halvår efter det att Mick Taylor slutat ringde Jagger mig och sa: "vi har en turné i USA nästa månad, skulle du gilla det...?". Men det var för sent, jag hade redan spelat in "Motorbikin" och jobbade då med Roy Harper och John Cale. En vecka senare kom nyheten att Ron Wood hoppat in i bandet.

1979 ersatte Chris Spedding gitarrlegenden Link Wray i den nya vågens första rockabilly-stjärna, Robert Gordons band och medverkade även på hans album "Rock Billy Boogie".
Sulos rötter är brittiskt 70-tal, oavsett om vi talar om glamrock, pubrock eller dess efterföljare i form av punken. Mott The Hoople och Faces har varit viktiga riktmärken, liksom 70-talets pubrock med band som Brinsley Schwarz (med Nick Lowe), Dr Feelgood, Inmates, Ducks Deluxe och när det gäller Piggyback Riders, givetvis Ronnie Lane´s Slim Chance.

För ett par år sedan började Sulo söka sig mot americana och 70-talets lite bortglömda Nashville-country. Fortfarande med ena benet i den brittiska pubrocken. Han smygstartade sitt "nya" musikaliska liv med att ge Kikki Danielsson en nystart med hennes kritikerhyllade countryalbum "Postcard from a Painted Lady".

Nästa steg blev "Sulo´s Brilliant Outsiders", ännu ett spännande projekt mellan americana och 60-talets Laurel Canyon, ett album med en rad celebra duettgäster som Maria McKee, Bellamy Brothers, Paul Young, Janis Ian och givetvis fanns även Idde Schultz och Chris Spedding med.
Ett album som Sulo sammanfattar som "artister oftast inte kända för country - gör country".
Ett musikprojekt som aldrig tidigare genomförts av en svensk artist.
När Sulo tog chansen att få med sin gamla favoritsångerska Marie McKee (tidigare Lone Justice) svarade hon efter att ha hört en demo av låten, "Jag är på, kom över till Los Angeles så spelar vi in här".
- Efter "Brilliant Outsiders" hörde Chris Spedding av sig och undrade om jag hade fler låtar vi kunde spela in. "Du skriver låtar som jag vill spela in", sa han.
Sulo, som i snitt skriver 50-60 låtar om året, skickade 17 nya sånger till Spedding och Piggyback Riders var ett faktum.
- Det är country och americana med en brittisk twist, summerar Sulo bandets debut.

Och titeln, "Midnight at Tenth of Always" har en given plats popmytologin.
- Tenth of Always var namnet på den New York-klubb där Andy Warhol tillsammans med Lou Reed träffade servitrisen och dansaren Candy Darling som kort därefter blev en av Warhols stjärnor i The Factory. Med Piggyback Riders ger sig Sulo, Idde och Spedding ut på den amerikanska landsbygden för att ibland mellanlanda på någon av favoritpubarna i London.
Vuxen rootsmusik där Idde och Sulo delar på sången och även gör en rad sköna duetter.

Kolla inledande "Brighter light", avskalad countrysoul där London möter Muscle Shoals, Sulo med Idde på andrastämma och Speddings lågmälda ton som förvandlas till countrypicking med twang när Idde tar över i "Sturdy Heart", en låt som placerar dem mellan Hank Williams och Dusty i Memphis.