EU röstade igenom krav på länkskatt och innehållsfilter

Vi har tidigare skrivit om EU:s bitvis hårt kritiserade förslag på en ny digital upphovsrätt. Förslaget lades ursprungligen fram i september 2016, avhandlades i maj i år och klubbades formellt igenom 20 juni. Dock beslutade EU-parlamentetnågra veckor senare om att förslaget inte kunde gå direkt till slutförhandling utan skulle skrivas om och tas upp för omröstning igen i september. Och i går var det så dags för omröstning, där en förkrossande majoritet (438 för och 226 emot) röstade igenom förslaget. ”Dagen internet dog”, menar de skarpaste kritikerna.

Men vi tar det från början. Syftet med att införa en ny upphovsrätt är kort och gott att de gamla reglerna ansågs föråldrade och inte i fas med den digitala verklighet vi lever i idag. EU har, i likhet med upphovsrättsorganisationer, specifikt pekat på svårigheterna för skapare att kunna få betalt när deras verk på olika sätt används och sprids på nätet. Så långt är de flesta överens – de tidigare lagarna infördes strax efter millenieskiftet, och behöver absolut uppdateras.

Främst stora plattformar som drabbas

Kontroverserna har snarare handlat om innehållet i förslaget och vad det skulle kunna få för konsekvenser. Främst har det handlat om paragraf 11 och 13 som mötts av stora protester. Paragraf 11 handlar om hur originalproducenten av texter ska kunna få ersättning om det länkas vidare till den aktuella texten. Där har det föreslagits ett slags licenssystem där producenten ska få betalt av de plattformar som länkar till materialet. Detta har av kritikerna kallats för ”länkskatt”. Förslaget har dock backning av flera europeiska journalistförbund, nyhetsbyråer och upphovsrättsorganisationer, som pekar på att plattformarna de facto tjänar pengar på deras material utan att betala för sig. EU-parlamentet håller med och anser i förslaget att internetplattformar ska betala ersättningar till såväl utgivare som enskilda journalister.

Paragraf 13 ställer å sin sida helt nya krav på att plattformarna ska ta ansvar för allt material som laddas upp, genom att förhandsgranska och stoppa upphovsrättsskyddat material. Med tanke på hur enorma mängder material som laddas upp på stora plattformar, säger det sig självt att denna process inte går att utföra manuellt. Därför behövs någon form av filter som automatiskt klarar av att sortera bort den typen av material (liknande filter används redan för att sålla bort exempelvis realistiskt våld eller pornografi). Kritikerna, som består av allt från nätaktivister och konsumentorganisationer till plattformsjättarna Youtube (Google) och Facebook, menar att detta i slutändan till största delen kommer att drabba användarna.

I det förslag som nu röstats igenom har det dock införts några undantag som berör mindre och så kallade mikroplattformar, för att som EU uttrycker det ”uppmuntra innovationer och uppstartsföretag”. Faktakällor på nätet, som till exempel Wikipedia, och Github (en plattform för programvaruutveckling) omfattas inte heller av de nya upphovsrättsreglerna.

Förbjudet att filma sportevenemang

Däremot har en ny paragraf kring upphovsrättens omfattning lagts till av EU-parlamentets rättsliga utskott. Artikel 12 a, stipulerar nämligen att enbart den som arrangerar ett sportevent har rätt att publicera, reproducera det eller spela in det (men givetvis får de sluta legala avtal med andra aktörer). Men enkelt förklarat innebär det till exempel att du och jag inte får åka på en Champions League-match och filma en straff i slutminuten med våra smartphones och lägga upp som ett minnesvärt klipp på Instagram. Även det förslaget röstades alltså igenom utan krav på ändringar.

Den tyske parlamentsledamoten Axel Voss, som är en av de som drivit på de nya reglerna, höll ett kort anförande innan omröstningen:

”Jag är tacksam om parlamentet ställer sig på de kreativa skaparnas sida. Om inte är det ett slag mot Europas kreativa”, menade han.

Efter omröstningen var motståndarna till förslaget dystra. Flera svenska EU-parlamentariker uttryckte sitt missnöje på Twitter. ”Detta beslut innebär döden för internet som vi känner det i dag. EU-parlamentet har beslutat om länkskatt och uppladdningsfilter”, skrev Centerpartiets Fredrick Federley.

Miljöpartiets Max Andersson har länge varit kritisk till förslaget, och han berättade inför omröstningen att han tagit emot tusentals mail från upprörda medborgare. ”En riktigt dålig dag för internet. Upphovsrättslobbyn vann det här slaget och länkavgifter och uppladdningsfilter är att vänta”, twittrade han efter beslutet.

Förslaget har framför allt drivits på hårt av EU-parlamentets konservativa grupp EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår. Moderaterna valde dock att gå ifrån gruppens linje och försökte förgäves lägga fram ett eget förslag. Efteråt var moderata parlamentarikern Christofer Fjellner besviken och twittrade: ”Gick åt helvete i omröstningen om copyright. Såväl det som kallats ”länkskatt” som ”uppladdningsfilter” gick igenom. Motståndet för splittrat. Nu laddar vi om för förhandlingarna med medlemsstaterna. Kanske kan en ny regering i Sverige hjälpa till istället för att stjälpa!”

En av de allra mest högljudda kritikerna har varit den tyska EU-parlamentariken Julia Reda, som representerar Tysklands motsvarighet till Piratpartiet och efter beslutet skrev hon: ”Reaction to today’s vote: European Parliament endorses #uploadfilters and #linktax – a severe blow to the free and open internet”.

Men oavsett graden på ilska och besvikelse – ännu är inget helt hugget i sten. De nya reglerna ska nu förhandlas mellanEU:s medlemsländer och EU-kommissionen, med målet att allt slutligen ska godkännas av EU:s ministerråd och EU-parlamentet senast i början av 2019.