Visste du att man kan göra biogas av alger?

För att få veta mer om hur alger kan bli biogas har vi har pratat med Andreas Willfors som är forskare på Novia i Vasa, Finland och en av forskarna i projektet TransAlgae. Biogas är en blandning av främst metan och koldioxid och processen kallas för rötning. Han berättar att de alger som används är både små mikroalger som har odlats i avloppsvatten i Umeå och stora makroalger som har vuxit vilt längs kusten utanför Bodö i Norge.

Varför är det bra att göra biogas av alger är det första vi vill veta. Andreas förklarar att efterfrågan på förnybara bränslen ökar och därmed behovet av lämpliga råvaror att göra biogasen av, s.k. substrat. Alger växer snabbt, kan odlas i smutsiga vatten och konkurrerar inte med odlingsmark, vilket är nödvändigt för hållbarheten och att själva tekniken med rötning idag är välbeprövad och passar för material med hög vattenhalt, som alger. Men det är trots allt en biologisk process med många mekanismer, så att förutspå produktionen av biogas är inte så lätt. Biogasproduktionen kan påverkas av t ex algernas odlingsförhållanden.

Forskningen går ut på att testa olika blandningar av substrat, dvs om det blir mer biogas från olika alger och om det blir bättre om man blandar de på olika sätt med t ex halm eller hushållsavfall. Andreas berättar att blandningar av olika substrat ofta ger en positiv effekt, och på många ställen finns det outnyttjad kapacitet i existerande rötreaktorer, t ex i samband med vattenrening. Genom att blanda substrat kan man få en bättre näringssammansättning. Mikro- och makroalger skiljer sig ganska mycket från varandra ur biogassynvinkel, men båda går att använda.

-I labbet kan vi mäta metanpotentialen, dvs hur mycket biogas som ett substrat eller en blandning producerar. Hittills verkar det som att de stora makroalgerna som växer i saltvatten är bättre att röta eftersom det bildas mer metan då. Just nu håller vi på att testa att blanda alger med halm och slam för att se hur lämpligt det är. Vi ska också titta på om förbehandling lönar sig ur ett energiperspektiv, berättar Andreas.

Biogas kan användas till bland annat värme och el eller till fordonsgas om den uppgraderas, dvs om koldioxiden tas bort. Det som blir kvar efter rötningen kallas för rötrest och den kan man t ex sprida ut på åkrar som ett gödselmedel för att återvinna näringsämnen och det är viktigt att den inte innehåller för höga halter av tungmetaller eller andra farliga ämnen. 

-Jag tror att genom att odla alger här uppe i norr så kan vi stärka den cirkulära bioekonomin i regionen utan att konkurrera med skogen eller jordbruket. Istället kan man se algerna som ett komplement, avslutar Andreas.

Om Bioekonomi
Bioekonomi innebär ett hållbart nyttjande av våra naturtillgångar där vi tillvaratar det som vi idag ser som restprodukter och utgår ifrån lokala förutsättningar. Allt för att producera mat, foder, biobaserade produkter, tjänster och bioenergi. Detta kommer att vara viktigt för att klara en ökande global befolkning, snabb uttömning av många resurser, ökande miljöbelastningar och klimatförändringar. TransAlgae är en del av den blåa bioekonomin.

Om TransAlgae
Målet med projektet TransAlgae är att hitta nya lösningar för förnybar energi och produkter från alger. I projektet ingår partners från Norge (NIBIO), Sverige (SLU, BioFuel Region, Mittuniversitetet, Nattviken Invest) och Finland (Novia, Vasa Universitet). Projektet finansieras av Botnia-Atlantica, Landstinget Västernorrland, Länsstyrelsen Västerbotten, Österbottens Förbund, Kempestiftelserna, Nordlandsfylkes Kommune, Bodö Kommune och Arctic Seaweed.

Kontaktperson
Ida Norberg, ida.norberg@biofuelregion.se , 070-3315431