13 av 251 läkemedel visar samhällsekonomisk vinst

I en rapport från TLV framkom att endast 13 av 251 utvärderade läkemedel redovisade samhällsekonomiska effekter. Multipel skleros och ledgångsreumatism var två sjukdomsområden som utmärkte sig med samhällsekonomiskt lönsamma läkemedel.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, utkom nyligen med en analys av hur nya läkemedel påverkar hälsa och kostnader i sektorer utanför sjukvården. Analysen omfattade samtliga 251 läkemedel som TLV och dåvarande LFN utvärderat under åren 2003 – 2008. Endast 5 procent eller 13 stycken läkemedel hade i sina ansökningar till TLV redovisat samhällsekonomiska effekter.

Dessa 13 läkemedel bedömdes trots en totalkostnad på 1,75 miljarder kronor leda till en samhällsekonomisk vinst. De tre tongivande läkemedlen i rapporten var Tysabri, Humira och Lucentis.

- Jag är lite förvånad över att inte fler läkemedelsbolag har ett samhällsperspektiv på sina läkemedel. Det är smickrande för Tysabri att tillhöra en så liten exklusiv skara läkemedel som kan visa på samhällsekonomiska vinster, säger Marcus Dahlman Hälsoekonom på BiogenIdec som tillverkar Tysabri.

Redan i en omfattande studie publicerad 2008 visade sig MS-behandlingen Tysabri med en årskostnad på drygt 200 000 kronor vara kostnadsbesparande för samhället. I TLVs nya analys minskar sjukskrivningar, förtidspensioner och kommunal omsorg med knappt 600 miljoner kronor när de 13 preparaten används i sjukvården.

- En dylik rapport anser jag borde leda till att landstingen allokerar om medel till de läkemedel där man får mest hälsa för pengarna. Multipel skleros och reumatism är svåra diagnoser där effektiv behandling ger både bättre arbetsförmåga och högre livskvalitet för patienten, avslutar Marcus Dahlman.

Den senaste tiden har uppmärksamheten varit stort kring att patienter med svåra kroniska sjukdomar, bland annat multipel skleros (MS), nekas behandling med läkemedel av ekonomiska skäl. Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg tog exempelvis nyligen till den drastiska åtgärden att för resten av året stoppa alla nya MS-patienter från att få Tysabri.

Biogen Idec och Abbott, som utvecklat de biologiska läkemedlen Tysabri mot MS respektive Humira mot reumatism arrangerar ett seminarium i Almedalen på onsdagen, den 1 juli. Seminariet syftar till att lyfta fram att den biologiska revolutionen inom svåra kroniska sjukdomar riskerar att leda till ett etiskt dilemma för sjukvården. Patienter som behöver effektiv behandling nekas av ekonomiska skäl.



För mer information:
Marcus Dahlman, Nordiskt ansvarig för Hälsoekonomi på BiogenIdec, mobil 0709-420 740

Källor
Karl Arnberg, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Rapport - Hur påverkar nya läkemedel hälsa och kostnader i olika sektorer? 20090225

Kobelt G, Berg J, Lindgren P, Jonsson B, Stawiarz L, Hillert J
Modeling the Cost-Effectiveness of a New Treatment for MS compared to Current Standard Practice in Sweden. Multiple sclerosis 2008;14:679-690


Om Biogen Idec
BiogenIdec är världens tredje största biotechföretag. Företaget bedriver forskning inom flera terapiområden inom neurologi cancer och immunologi. Förra hösten utsågs BiogenIdec till Årets Läkemedelsföretag av tidskriften Pharmaceutical Executive. Förutom företagets finansiella styrka framhölls att BiogenIdec var det företag som investerade högst andel av vinsten i forskning och utveckling – drygt 29 procent. För mer information, besök hemsidan: www.biogenidec.com
I Sverige marknadsför BiogenIdec två läkemedel, Avonex och Tysabri, båda mot multipel skleros (MS). BiogenIdec har över 20 preparat under klinisk utveckling. BiogenIdec har som ett av mycket få biotechföretag i världen tre egna fabriker för framställning av läkemedel. En fjärde fabrik är under uppbyggnad i Danmark. Företaget har 45 anställda i Norden och drygt 3 600 i världen. Huvudkontor för Norden ligger i Köpenhamn och globalt huvudkontor i Cambridge, USA.