"Rättshaverist är ett lite deklasserande begrepp"

Dagens Juridik fortsätter med sitt tema på ämnet konflikter – nu om rättshaverister. De flesta jurister har mött en rättshaverist någon gång. Kanske med en rättmätig konflikt i botten – men med ett agerande som fullkomligt har spårat ut. Claes Borgström, Mårten Schultz och psykiatern Ulf Åsgård intervjuas om rättshaverister. Läs hela artikeln här.

Inte många tycker om dem. Människorna som knackar på dörren med tjogvis av pärmar fulla med korrespondens. De kräver att få hjälp med upprättelse, även om den påstådda oförrätten ligger åratal bakåt i tiden.

– Det bästa är att ta sig tid, lyssna och lämna synpunkter. Framförallt inte avfärda dem. Ibland räcker det med att någon har fått tala till punkt för att han eller hon ska kunna gå vidare, säger advokaten Claes Borgström.

Eftersom hans namn är känt för allmänheten, har han ofta varit en tacksam måltavla för rättshaverister från landets alla hörn. Det kan räcka att han synts i TV en gång, för att hoppet ska vakna hos den som känner sig missförstådd.

– Men jag tycker att rättshaverist är ett lite deklasserande begrepp. Min erfarenhet är att det nästan alltid har funnits en riktig tvist från början, menar han.

En förlorad vårdnadstvist eller ett försäkringsärende, kan ha varit den tändande gnistan. Därefter har personen fastnat i kränkningen och kan inte släppa taget. Till slut fyller konflikten hela människans livsinnehåll, och upplevelsen är att ingen lyssnar.

Men om bemötandet från den berörda myndighetens sida hade varit bättre från första början, hade mycket lidande kunnat undvikas, tror Claes Borgström.

Läs hela artikeln på Dagens Juridik

För mer information, kontakta Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik, 0702-22 38 80 eller stefan.wahlberg@blendow.se