Försäkringsspråket rena grekiskan för svenskarna

En färsk Sifo-undersökning visar att nästan hälften av svenskarna tycker att det är svårt att förstå språket som försäkringsbolagen använder i sin information. Det gäller inte minst de mest använda försäkringsorden. 4 av 10 vuxna svenskar anser sig inte veta vad premie betyder. Bara en tredjedel tror sig ha koll på vad prisbasbelopp är. En fördjupande undersökning visar dessutom att de faktiska kunskaperna i själva verket är ännu lägre.

Många svenskar känner sig oroade över sina försäkringar och en av tre personer anser sig ha fel försäkringsskydd. Ofta är det just de försäkringar som rör det allra viktigaste, våra liv och vår hälsa, som vi har sämst koll på. Nu visar en ny undersökning, som gjorts på uppdrag av det kundägda försäkringsbolaget Bliwa, att nästan hälften av svenskarna (45 procent) tycker att det är svårt att förstå det språk som försäkringsbolagen använder i sin information.

Johan Gunnarson, vice vd på Bliwa säger:

- Det är märkligt att en bransch som säljer trygghet skapar otrygghet genom sitt sätt att uttrycka sig. Troligtvis är språket en bidragande orsak till att många idag är felförsäkrade och känner sig lurade när olyckan väl är framme. ­Det är ett problem både för individen och för försäkringsbranschen i stort, eftersom det missgynnar förtroendet för bolagen.

Även de mest förekommande försäkringsorden upplevs svåra att förstå. 4 av 10 vuxna svenskar anser sig inte veta vad premie och försäkringsbelopp är. Bara en tredjedel känner sig säkra på att de förstår ordet prisbasbelopp. Försäkringsordet ekonomisk invaliditet är det inte ens en fjärdedel som anser sig förstå.

- Vi hoppas att det här blir en väckarklocka för hela försäkringsbranschen och resulterar i att språket anpassas efter mottagarna. Man ska inte behöva använda ett särskilt försäkringslexikon för att förstå innehållet i sina försäkringar. Vi på Bliwa kommer nu att ta våra kunder till hjälp för att fortsätta förenkla språket med ambitionen att bli Sveriges mest begripliga försäkringsbolag, fortsätter Johan Gunnarson.

Så många tror sig förstå dessa vanligt förekommande försäkringsord:

Förtidskapital   8%

Ekonomisk invaliditet  24%

Prisbasbelopp    34%

Gruppförsäkring  45%

Medförsäkrad    48%

Arbetsoförmåga  54%

Försäkringsbelopp  58%

Premie  62%

Karens  63%

Försäkringstagare  70%

Fördjupande intervjuer om de faktiska kunskaperna visar att den verkliga förståelsen i själva verket är ännu lägre än ovanstående siffror visar. Knappt hälften av dem som säger sig veta vad ordet prisbasbelopp betyder förstår i själva verket vad det är.

För mer information, kontakta:

Johan Gunnarson, vice vd, Bliwa
johan.gunnarson@bliwa.se
070-308 2217

Matilda Widell, kommunikationsansvarig, Bliwa
matilda.widell@bliwa.se
070-602 4120

Om undersökningarna

På uppdrag av Bliwa har Sifo genomfört 1046 telefonintervjuer under perioden 23/10-5/11 2014. Urvalet är riksrepresentativt (yrkesarbetande +18 år).

PFM Research har därefter genomfört 100 fördjupande telefonintervjuer med syfte att ta reda på hur väl den upplevda kunskapen stämmer överens med den verkliga. Telefonintervjuerna har genomförts under perioden 10/11-16/11 2014 med ett kvoterat urval (kön och ålder +18 år).