Stockholmarna vill göra gott

Viljan att göra en god gärning är den främsta drivkraften till varför mer än 43 000 stockholmare ger blod. Det visar en ny undersökning som Blodcentralen låtit göra bland Stockholms blodgivare.

– Det här är ett tydligt tecken på att stockholmarna bryr sig om varandra. Att vara blodgivare är ett konkret sätt att göra verklig nytta, blodet som ges räddar många gånger liv, säger Ingrid Engström, blodgivarrekryterare vid Blodcentralen i Stockholms län.

I undersökningen uppger två av tre blodgivare, 67 procent, att de har valt att ge blod för att göra en god gärning. Under 2013 gav 43 387 personer blod i Stockholm.

Fler män värvas av vän

Mer än åtta av tio blodgivare anger också att de aktivt försöker få fler att ge blod och under 2013 nyregistrerade sig närmare 13 000 blodgivare i Stockholm. Blodcentralens undersökning visar att män oftare än kvinnor blir värvade som blodgivare av en vän. Tolv procent av männen i undersökningen anger det som främsta skäl till varför de ger blod, motsvarande siffra för kvinnorna är fyra procent.

– Alla våra givare är hjältar, inte bara för att de ger blod utan också för att de hjälper oss att bli fler. För att upprätthålla ett stabilt blodlager i framtiden behövs fler blodgivare, säger Ingrid Engström.

100 liter blod används varje dag

Varje dag används omkring 100 liter blod i länet vid operationer, olycksfall och förlossningar eller som del i behandlingen av svåra sjukdomar hos såväl nyfödda som äldre. Behovet av blod är konstant året runt. Under sommaren tenderar blodlagret att minska när många blodgivare åker på semester. En enskild operation eller olycka kan då få stora effekter.

Undersökningen genomfördes bland blodgivare på blodcentralerna i Stockholm. 836 blodgivare svarade på frågorna ”Varför blev du blodgivare?” samt ”Försöker du påverka fler i din omgivning att bli blodgivare?”

Pressbilder finns på:

http://www.mynewsdesk.com/se/blodcentralen

Bilaga 1: Fakta om blod

Bilaga 2: Så blir du blodgivare

För mer information, kontakta:

Ingrid Engström, blodgivarrekryterare vid Blodcentralen i Stockholm

Telefon: 073-684 12 28 E-post: ingrid.engstrom@karolinska.se

Bilaga 1: Fakta om blod

En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod. Hur mycket blod du har beror på kroppsstorleken.

4,5 deciliter per gång

Vid varje blodgivning ger du 4,5 deciliter blod. Blodet delas upp i beståndsdelar så att den som ska ta emot blodet får just den del han eller hon behöver. Beståndsdelarna är röda blodkroppar, plasma och blodplättar.

Blodgrupper

De viktigaste blodgruppssystemen är ABO och Rh.

ABO–systemet delas in i:

A

B

AB

O

Det som förr kallades Rh–faktorn, numera D, finns hos cirka 85 procent av landets befolkning. Dessa kallas Rh–positiva (RhD+). Resten av befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh–negativa (RhD–).

Fördelning av blodgrupper i Sverige:

A RhD+:  37 %

O RhD+:  32 %

B RhD+:   10 %

A RhD–:  7 %

O RhD–:  6 %

AB RhD+:  5 %

B RhD–:  2 %

AB RhD–:  1 %

Källa: http://www.geblod.nu/

Se Stockholms Blodlager och öppettiderna på din Blodcentral här: www.geblod.nu/stockholm

Bilaga 2: Så blir du blodgivare

Kom när det passar dig. Gå in på närmaste blodcentral eller blodbuss. För öppettider, se http://www.geblod.nu/ eller ring 08-58 58 11 11 dygnet runt.

Besvara en hälsodeklaration. Under första besöket på Blodcentralen får du information om blodgivning och en hälsodeklaration ska besvaras. Ett blodprov tas också för att säkerställa att du passar som blodgivare.

Ge blod. Efter cirka fyra veckor kommer den första kallelsen för blodgivning.

Ge blod igen. Kvinnor kan ge blod tre gånger om året, män fyra gånger. Vid varje tillfälle ger du 4,5 deciliter. Det är ungefär en tiondel av blodet i din kropp.

Behovet av blod är större än tillgången. Därför kan du vara helt säker på att varje droppe du ger kommer till livsviktig nytta.