Hur påverkas bankerna efter prisfallet på elcertifikat?

Det har varit ett dramatiskt fall för vindkraftsproducenternas intäkter från el och elcertifikat. Från drygt 64 öre/kWh under 2006-2010 till nuvarande ca 25 öre! Hur påverkar detta bankernas agerande och beslut vid kreditgivning? Fredrik Gustavsson, Client Executive Energy Sector på Swedbank, Kristo er Lüthi, vice VD på Ekobanken och Ulf Lindahl, vice President på DNB Bank berättar hur deras kunder drabbats och vilka förändringar som bör göras.

Hur skulle du beskriva de senaste månadernas händelser på elcertifikatmarknaden? Varför har priserna fallit så kraftigt?

Fredrik Gustavsson menar att det stora prisfallet på elcertifikat beror på ett par olika faktorer. Ett mycket högt antal elcertifikat kom ut i december vilket förvånade många. Dessutom har marknaden blivit säker på att det kommer byggas mer än de 28,4 TWh som är målet till 2020 fortsätter han. Det finns en osäkerhet kring hur de nya 18 TWh ska fördelas mellan Norge och Sverige. Men det hade varit ännu värre om det nya målet på 18 TWh inte hade funnits alls.

Ulf Lindahl, Senior Vice President på DNB ASA, säger att de aldrig hade kunnat förutse den här enorma prisnedgången. Vi har ändå hela tiden varit väldigt konservativa fortsätter han. Vi la för ett antal år sedan in scenarier på att priserna kunde gå ner med 25% och det kändes då osannolikt. Vi hade inte kunnat drömma om flera hundra procent…

Vad säger de vindkraftsägare ni talat med om detta? Hur har det påverkat dem?

Det är allvarligt menar Ulf från DNB. Elcertifikaten är, eller åtminstone har varit, en så stor del av kassaflödet. Det har ju stått för 30-40 % av kassaflödet. Det känns som att det är lite panikstämning hos många, i alla fall när man läser fackpress och följer diskussioner fortsätter han. Sedan har ju prisnedgången, och kanske framförallt osäkerheten, gjort att det är svårare att få finansiering idag. Just våra kunder har dock inte panik än tillägger han, även om det är tungt. Vi har redan från början varit så försiktiga i våra kalkyler för de projekt vi har tagit in.

Inte heller kunderna hos den mindre Ekobanken har, enligt vice VD Kristoffer Lüthi, drabbats så väldigt hårt än. Det har ändå blåst rätt så bra vilket har ökat antal timmar verken har gått förklarar han. Sedan har åtminstone något verk andelsägare som betalar ett förutbestämt pris på elen vilket gör att man inte blir lika känsligt för prissvängningarna.

Nedgången har påverkat våra kunder ganska fort menar Fredrik från Swedbank och vi som bank har fått jobba aktivt för att hitta lösningar säger han. Det är många som är besvikna. De har inte fått den intäkt de hoppats på utan måste nu istället ta stora förluster. De som var tidigt ute känner att de har bidragit till att Norden fått en förnybar energi enligt önskemål från politiker och de har varit med och bidragit till den teknikutveckling som varit. Men det är de som nu drabbats hårdast poängterar Fredrik.

Har ni sett ett ökat antal nedskrivningar (eller planer för detta) den senaste tiden? Har ni sett att antal konkurser har ökat?

Det har vi inte sett än säger Kristoffer från Ekobanken. Däremot har vi sett att intresset i marknaden tydligt har minskat. För fem år sedan fick vi många förfrågningar om lån till att sätta upp vindkraftverk men nu är det stendött. Både Swedbank och DNB har dock sett flertalet bolag som har fått skriva ner sina tillgångar, i olika omfattning. Redan för 3-4 år sedan kunde vi se tecken på att det skulle komma i form av att man gick från att bygga och äga till att bygga och sälja, säger Fredrik. Det tyder på att kapitalet eller balansen i bolaget är otillräcklig. Det är dock först det senaste året som nedskrivningarna har tagit fart. Vi har dock inte sett speciellt många konkurser än menar Fredrik, och det säger även Ulf. De överlever på något sätt säger Ulf, men det förvånar mig att vi inte har sett konkurser än. Jag är också förvånad över att vi inte har sett fler konsolideringar fortsätter han. Att bolag med färdiga produktionsportföljer köps upp. Vi har bara sett ett par exempel men inte mer. Det är märkligt. Många ser sitt ägandeskap bli urvattnat med mindre och mindre ägarposter men bolagen överlever och kan bygga nytt med nytt kapital och lägre kostnader avslutar Fredrik.

Vilken typ av ägare/vindkraftsbolag är det som drabbas hårdast?

Både Fredrik och Kristoffer är överens om att det är de mindre aktörerna som drabbas. Fredrik poängterar även att det framförallt är de bolag som var tidigt ute. Det var främst svenska små- och medelstora företag, kommuner och privatpersoner som då startade och som nu drabbas. Intäkterna säkrades då inte heller i samma utsträckning som idag med PPA:er och andra finansiella instrument säger han. Kristoffer tillägger också att det även är de mindre aktörerna som har allra svårast att bygga nytt. De stora drakarna kan bygga nytt, t.ex. för att ersätta äldre produktion som skrivits av osv. Men de små kooperativen och småföretagen har inte råd förklarar han. De har heller ofta inte möjlighet att sälja då ingen vill köpa, utan de sitter fast. Det pratas ju mycket om att produktionskostnaderna har fallit och det är sant att produktionskostnaden per MWh är lägre idag. Mindre företag, kooperativ med andelsägare osv, som var vanligt förut, har dock inte på långa vägar råd att köpa eller bygga vindkraft. Varje verk kostar så mycket mer då de har blivit större och mer avancerade. Då är sol betydligt lättare att göra småskaligt menar Kristoffer.

Vad finns det för alternativ för de som har svåra lönsamhetsproblem nu? Vad kan de göra? Vad rekommenderar ni?

Att gå från »Asset heavy« till »Asset light« är viktigt och den första åtgärden menar Fredrik. Det ser vi också nu fortsätter han. Till exempel är det många som säljer av parker/projekt. Nedskrivningar sker också som vi talat om tidigare. Sedan är det viktigt att hela branschen hjälper till att jobba med myndigheterna för att få till ett visst skydd för de som var tidigt ute med vindkraftsinvesteringar menar Fredrik. Kristoffer tillägger att Ekobanken i första läget hjälper sina kunder genom att tillfälligt sänka amorteringskravet. Det bör dock bara göras tillfälligt då det samtidigt är viktigt att minska belåningsgraden, som redan från början är låg, i Ekobanken förklarar han.

Om en av era kunder (vindkraftsproducent) går i konkurs. Vad gör ni som bank då?

Vi skulle driva projektet vidare säger Ulf på DNB. Vi har ju tagit alla tillgångar i pant så vi skulle köra vidare och försöka att hitta köpare som vill ta över förklarar han. Vi har mycket god säkerhet i de projekt som vi investerat i och har gjort en grundläggande due- diligence före.

Vad ser ni framför er de närmaste åren för vindkraftsbranschen? Kan utbyggnaden stanna av? Fler konkurser? Nedskrivningar? Annat?

Det byggs ju fortfarande säger Kristoffer, Ekobanken, men bara av stora aktörer. Stora parker på land och till havs. Småskaliga investeringar har redan stannat av och i stort sett upphört. Fredrik, Swedbank, är osäker på om utbyggnaden verkligen kommer att stanna av. Sverige och Norge har fortfarande mycket goda förutsättningar för vindkraft jämfört med de flesta andra delar i världen säger han. Satsningar på förnybart kommer bara att fortsätta att växa globalt och Norden ses fortfarande som ett land med goda förutsättningar och med stabil avkastning i lågriskland. I det korta perspektivet är det lite oroligt men på lång sikt är Norden fortsatt intressant fortsätter han. Dessutom är det många som ser framför sig högre elpriser på sikt när delar av kraftbalansen läggs ner, som kärnkraften. Det håller Ulf på DNB med om och tillägger att många av de utländska investerarna på marknaden fortsatt tror på ett lyft för elpriserna framöver. De ser att de kommer få en varaktig stabil avkastning. Ulf har också hört flera producenter som säger att de nu är väldigt nära att ha projekt som står på »egna ben«, alltså utan elcertifikat. Något högre elpriser krävs men inte så mycket. Dessa projekt är i princip byggklara.

När det gäller konkurser är det svårt att säga menar Fredrik. Det säger även Ulf men är förvånad över att vi inte har sett fler konkurser redan. Det verkar ju råda lite av en panikstämning hos många och vi har haft så passa låga elcertifikat (och el) priser så länge nu att det borde komma förklarar han. Det är frågan hur länge man överlever.

Vilket besked behövs från regeringen nu?

Framförallt att det blir en klarhet säger Fredrik. Sedan är själva fördelningen mindre viktig. Men för att undvika en kollaps så måste de nya 18 TWh på något sätt integreras i nuvarande system. Man måste låta Norge ta en del av detta. Argumenten i Norge, förklarar han, är att landet inte har tagit 50% av sina 26,4 TWh som var det gemensamma målet för Norge och Sverige. Norge har därmed finansierat en del av den svenska utbyggnaden. Därför bör man nu inte stoppa Norge från att få ta en del av de nya 18 TWh menar man. Det handlar om ca 2,7 TWh.

Vilka faktorer är viktiga vid beslut kring kreditgivning till vindkraftsinvesteringar? Har ni ändrat er syn på kreditgivning till vindkraftsinvesteringar de senaste åren? Kräver ni mer säkerhet?

Ingen av bankerna har gjort några formella ändringar i vad som gäller vid beslut kring kreditgivning. Däremot, säger Fredrik på Swedbank, så har den ökade volatiliteten gjort att analyser nu görs mer i detalj. Swedbank kommer fortsätta att satsa på den förnybara sektorn och hitta hållbara investeringar fortsätter han. Sedan är det idag viktigt att låntagarna har vissa säkerheter. Varje projekt är unikt och vi tittar även på ägarstrukturer, projekt i övrigt, ekonomin osv. Sedan är det ju så att ju mer intäkt som är säkrat desto bättre finansieringsvillkor får man. Nu har ju även så kallade corporate PPA´s ökat snabbt. Det är alltså bilaterala kraftkontrakt direkt mellan större företag (konsument) och producent. Det ser vi som mycket positivt. Här måste marknaden dock mogna ännu mer. Att fler och fler företag vill köpa el på 15-20 års sikt är kanske en signal om att man tror att elpriserna kommer att vara högre om några år säger Fredrik.

Vi har hela tiden haft en konservativ syn i våra kalkyler förklarar Ulf på DNB. Det gör att investerare/projektörer i flera fall får låna mindre än de tänkt och de behöver lägga in mer eget kapital. Det kan vara svårt och dyrare och därmed är det många projekt som blir olönsamma. Samtidigt är vi glada att vi har haft den här hållningen. Det gör att våra kunder, och vi, klarar oss idag. Om kunden kan visa upp att det finns en prissäkring för ett antal år framåt så kan vi lägga in det i kalkylen och då blir det lättare att få finansiering och till bättre villkor. När det gäller el så ser vi gärna att man åtminstone har 5 års rullande prissäkringar för ett 15-års projekt. För elcertifikat är det svårare men minst tre år framåt vill vi gärna ha säkrade priser. Annars är risken att vi lägger in noll-priser på certifikaten.

Kristoffer poängterar att för Ekobanken är det framförallt viktigt att minimera belåningsgraden. Ju högre andel lån mot eget kapital desto mer utsatt är man för ränterisker säger han, och då har man både prisrisk och ränterisk. Därför är det viktigt ur ett riskhänseende att ha en bra balans. Sedan har vi ju exempel med andelsägare som betalar fast elpris för elen de köper från verket så det blir ju som en slags PPA.

De ”nya” investerarna i vindkraft som pensionsbolag, utländskt kapital osv: hur skiljer sig dessa från traditionella ägare som kommuner, svenska energibolag osv? Hur har det påverkat marknaden ser du?

För det första så har de lägre avkastningskrav poängterar både Fredrik och Ulf. I många fall hälften eller ännu mindre än industriella investerare (i motsats till finansiella) menar Ulf. De är också svårare att analysera menar Fredrik. Kapitalet styrs av mandat att placera t.ex. pensionspengar. Man har krav på sig att investera X miljarder i infrastrukturprojekt under ett visst kvartal eller år. Det gör att de skall hitta projekt att investera i fortsätter Fredrik. Denna typ av kapital utgör dock en stor risk för marknaden. Lika snabbt som det kom in så kan det försvinna igen. Den största risken är ränterisken.

Om räntorna går upp så kan placerarna hitta alternativ och då försvinner en stor mängd kapital. Vem ska då investera frågar han sig? Då blir det åter de mindre och mellanstora företagen i Norden, om de vågar igen, och de har i så fall högre avkastningskrav. Samtidigt har många av dem en positiv syn på framförallt elpriserna i Norden framöver vilket gör att lönsamhetskalkylerna på lång sikt går ihop för dem. De är inte på väg att lämna i nuläget tror Ulf. De brukar beskriva det som att de köper en option, förklarar han. De räknar med att den ska resultera i en högre lönsamhet längre fram. De ser det som att de köper den till rabatt idag. Det politiskt stabila läget i Norden är något som också är mycket viktigt för dem.

Vad tror ni om elpriserna och elcertifikatpriserna framöver? Vad har ni med i era kalkyler?

Vi gör inte egna kalkyler utan använder oss av flera externa rapporter och analyser säger Fredrik. Kreditteamen följer också marknaden noga, marknadspriserna är ju trots allt den bästa indikationen. Vi följer priserna dagligen förklarar han, och bedömningen skiljer sig åt hela tiden. Vi har dock historiskt alltid lagt in en förväntat inkomst från elcertifikat - vi har inte satt dem till 0.

Ulf poängterar att DNB hela tiden har haft en mycket konservativ syn på prisutvecklingen i kalkylerna, både för el och elcertifikat jämfört med många andra men kanske speciellt för elcertifikaten. Efter 2020 har vi i flera fall lagt in ett noll-pris på certifikaten säger han.

Kristoffer säger att de Ekobanken har inte fått in några lånefrågor i närtid och har därför inte räknat på så många nya projekt den senaste tiden. Dock menar han att de skulle lägga noll på certifikaten så som läget ser ut just nu. Men som han tidigare har förklarat så arbetar ju Ekobanken ofta med kooperativa lösningar där medlemmarna i föreningen som äger kraftverket har bestämt ett pris som då oftast gäller för en viss tid.

Vad ser du/ni att politikerna måste göra? Vilka förändringar vill ni se?

Fredrik börjar. Det är viktigt att politikerna förstår att det är små och medelstora svenska företag och privatpersoner som tar smällen förklarar hän. Det måste till ett skydd för de som var inne tidigt. T.ex. kan man tänka sig att reducera antal elcertifikat/MWh till nya producenter medan de tidigare får fullt framöver. Auktionssystem bör också synas mer, det används ju i resten av Europa. Sedan är det också viktigt att man håller fast vid de planer som har kommunicerats. Nu har investerare räknat med en utfasning av kärnkraften i sina kalkyler, då är det viktigt att det blir så poängterar han. Myndigheter i Sverige bör också pusha mer för en ökad elektrifiering av transportsektorn. Det har man bl.a. gjort i Norge. Ta bort momsen på elbilar, gratis parkering till elbilar och att ta bort trängselskatten kan vara åtgärder.

Kristoffer tycker att när det gäller de mindre producenterna, Ekobankens kunder, så måste det till något system där de vet priset de ska få på sin elproduktion. Och det ska helst handla om elpriset istället för elcertifikaten. Elpriset ska vara det grundläggande menar han.

DNB vill se ett golvpris säger Ulf. Det vore det bästa ur vår synvinkel. Då skulle vi, istället för att sätta noll-priser, kunna lägga in ett elcertifikatpris under de åren i våra kalkyler och därmed ge bättre villkor till fler investerare fortsätter han.

Hur ser ni på solcellsinvesteringar? Har ni kunder i detta segment? Ökar de i antal? Hur ser ni på framtiden för detta?

Att solsektorn växer snabbt är både Fredrik och Kristoffer överens om. Swedbank räknar då även in leverantörer inom solindustrin som säljer både i Sverige men även globalt säger Fredrik. Dessutom ökar antalet industrier (elinitensiv) industri som satsar på förnybart och då även solkraft. Nu är det störst fokus på privatpersoner som med hjälp av sitt energibolag/elleverantör installerar solceller. Här hjälper Swedbank till med finansieringslösningar både till privatpersonerna men även med lämpliga lösningar till energibolagen förklarar Fredrik. Även Ekobanken ser ett ständigt ökande intresse. Det finns flera anledningar till det menar Kristoffer; Fallande priser på solceller, flera aktörer som sätter upp och erbjuder olika lösningar, det går snabbt att få på plats och investeringsstödet på 30% har hjälpt till. Det har ju också gjort att t.ex. lantbrukare kunnat få 30% i stöd för att bygga om tak på en byggnad som de ändå behövde bygga om, då blir det absolut lönsamt menar han. Här finns det olika finansieringsmetoder och vi ser helst att man lägger det på fastigheten i form av ett ökat bolån eller fastighetslån, för att få säkerhet och få med det i pantbrevet förklarar Kristoffer.

Vi träffar investerare som arbetar med solceller säger Ulf på DNB, men hittills har de inte investerat alls i Sverige. De investerar i länder med bättre stödsystem och nämner exempel som Danmark, Frankrike och Tyskland. DNB och även varit med och finansierat projekt i bl.a. Italien och Sydamerika fortsätter han, men ingenting i Sverige än. Det är mer småskaligt här menar han.

Andra områden inom förnybar energi som är på väg upp, där ni ser ett ökat antal kunder?

Här nämner bankerna lite olika områden. Biofuels ser vi en hel del av säger Ulf. Vi har så här långt tagit beslut att inte vara med kring biobränsle för transportsektor men är gärna med kring fasta bränslen till t.ex. värmepannor och fjärrvärme.

Vi följer Cleantech bolagen noga och hjälper dem att genomföra sina affärsidér säger Fredrik. Det är främst entprepenörsbolag/start-ups som samlats under detta namn och det handlar om ett stort spektrum av produkter inom energieffektivisering och för att göra »världen lite grönare«.

Kristoffer framhåller att bergvärme är ett område som kanske inte är nytt men där intresset fortfarande är stort. Lån för detta tas också normalt på fastigheten. 

Vill du ha nästa elcertifikatrapport direkt i din mailbox?

Maila din e-post adress till info@bodeckerpartners.com så registrerar vi din prenumeration av rapporten - helt kostnadsfritt. Vi tar gärna emot feedback, frågor och förslag på intressanta ämnen till våra Insyn-reportage. Kontakta vår analyschef Mia Bodin, mia@bodeckerpartners.com

För att läsa mer om Bodecker Partners och vårt koncept Private Energy, besök vår hemsida www.bodeckerpartners.com

Ladda ner senaste rapporten Elcertifikat här