Kan verkligen drakar generera el?

Kostnaden för landbaserad vindkraft har fallit med imponerande 66 procent de senaste sex åren. Nyligen vann Vattenfall auktionen för 350 MW kustnära vindkraft i Danmark för otroliga 47,5 öre/kWh. Vad händer härnäst? I månadens Insyn-reportage skriver vi om teknikutvecklingen i förnybar elproduktion och hur stora projektörer och tillverkare ser på marknaden i Europa och Norden. Vi har intervjuat Jörgen Bodin, Director of Technology & Innovations på E.ON Climate & Renewables samt Pamela Lundin, COO Enercon GmbH Sweden.

Vad kan vi vänta oss för teknikutveckling av land- respektive havsbaserad vindkraft de närmaste åren?

Jörgen Bodin på E.ON Climate & Renewables förklarar att trenden är tydlig med större och större turbiner. Särskilt vill man uppnå en stor rotorarea för att maximera energiproduktionen. Denna utveckling kommer att fortsätta menar han. I övrigt kommer anläggningarna att se likartade ut de närmsta åren. För havsbaserad vindkraft gäller samma trend och här kommer det inte dröja länge förrän vi ser 10MW maskiner med rotordiametrar som närmar sig 200 meter. I vissa delar av världen och på sikt kommer flytande vindkraft att bli vanligare. De har den stora fördelen att de går att installera på betydligt djupare vatten vilket öppnar upp nya marknader, initialt primärt i USA och Asien (främst Japan till att börja med). I Europa skulle även Medelhavet vara teoretiskt möjligt framöver. Statoil har faktiskt redan ett projekt med flytande verk i Hywind Scotland Pilot Park utanför Skottlands kust nära Aberdeen tillägger Jörgen.

På Enercon tittar man även mycket på elkvalitet. Tekniken går snabbt framåt för mjukvara och elektroteknik för att vindkraften ska kunna möta de krav som ställs av nätbolagen och Svenska Kraftnät, säger Pamela Lundin, COO på Enercon. I övrigt håller hon med Jörgen om att vindkraftverken kommer att bli än större, både högre och med ökad rotordiameter. Dessutom ser vi längre teknisk livslängd eftersom tekniken är så väl beprövad, våra vindkraftverk är numera typgodkända för 30 års drift fortsätter hon. Repowering har historiskt drivits av nya och bättre stödsystem. I avsaknad av dessa kan incitamenten till längre livslängd bli desto större, tänk vattenkraft.

På lite längre sikt, hur ser teknikutvecklingen ut?

Även här fokuserar Pamela på just behovet av att hantera elproduktionen på ett optimalt sätt. Vi tittar på olika typer av lagringsteknik, framförallt batterier men även vätgas har testats säger hon. Med de batterilagringssystem vi hittills installerat har vi haft två olika syften. På t.ex. Färöarnaför att undvika avstängning av vindparken vid låg last och mycket vind och samtidigt utjämna fluktuerande vindkraftsproduktion. I Tyskland har vi byggt batterilagringssystem för primärreglering, dvs på förhand upphandlad reserv för att hålla frekvensen i nätet på 50 Hz. Den aktiveras automatiskt om frekvensen avviker från det område det ska hålla. Enercon får ofta frågor kring detta när de ska bygga vindparker men än så länge har man inte utvecklat det i Sverige. Jörgen går längre in i framtiden och menar att på lite längre sikt kan det komma paradigmskiften. Inom vind finns exempelvis ett spännande område som kallas ”airborne wind energy” där man helt enkelt använder drakar (kites) eller vingar (gliders) som flyger på flera hundra meters höjd och genererar el. Längst kring detta har man kommit i USA där tester på 0,6 MW maskin görs. Europa kommer att få se åtminstone ett 200 KW system testas redan i år och flera är på gång inom något års sikt fortsätter han. Men fullt kommersiella projekt av airborne wind kommer vi troligen inte att se förrän tidigast runt 2020. 

Inom solkraft kommer det fortsatt vara solceller som dominerar säger Jörgen, men inom det området kommer flera olika spännande solcellstekniker som kan medför betydande förändringar Sedan flera år tillbaka utvecklas t.ex. organsisk PV. Perovskite celler har också haft en lovande utveckling på sistone.

Kommer den nya tekniken att kunna användas även i Norden?

Absolut, säger Jörgen. I stort sett all förnyelsebar produktion fungerar väl med de förutsättningar vi har i Norden, förutom CSP (concentrating solar power) och tidvattenkraft. Vågkraft, om än ett spännande område, har jag dock inga stora förhoppningar om avslutar han.

Vilka länder i Europa är mest intressanta att bygga land- respektive havsbaserat i och varför?

De mest betydelsefulla marknaderna för ny havbaserad vindkraft i Europa är den tyska, engelska, holländska och franska menar Jörgen. De har ambitiösa utbyggnadsplaner och generellt tydliga och långsiktiga spelregler vilket är en absolut nödvändighet med de stora investeringar och långa ledtider som råder inom havsbaserad vindkraft fortsätter han. För landsbaserat är det en blandad bild där utformning av stödsystem och olika politiska ambitioner påverkar attraktiviteten. För tillfället är det mest Tyskland, Holland och Irland som det byggs landbaserad vind i tillägger Pamela. I övrigt tror Enercon mycket på Sydamerika, vissa länder i Asien samt Sydafrika.

Hur intressant är Norden för vindkraft?

Enercon bygger vindkraft i alla nordiska länder, inklusive Island och Färöarna säger Pamela. Alla länder har ju sina för- och nackdelar men det är inget land som står ut som mycket bättre eller sämre menar hon. Danmark kommer med nytt förslag på landbaserat stöd i februari. Om de ska fortsätta med satsning på landbaserad vind så finns det ett stort behov av repowering då många anläggningar är gamla. Jörgen Bodin, E.ON, menar att Norden har utmärkta förutsättningar för vindkraft med goda vindförhållanden och generellt områden både till havs och på land som lämpar sig för vindkraft. För framtida havsbaserad vindkraft ser det i nuläget tyvärr tufft ut i Norden menar han. Befintlig marknadsstruktur och elprisnivåer skapar inte tillräckligt attraktiva förutsättningar. Landbaserat i t.ex. Sverige har byggts ut i god takt men för fortsatt utbyggnad måste stödsystemen ses över – i rådande prisläge är det tufft att motivera nyinvesteringar oavsett energislag. Om man skulle utveckla en modell liknande den danska eller holländska skulle havsbaserad vindkraft kunna få en ordentlig skjuts i Sverige fortsätter han.

Hur fungerar de?

De danska och holländska systemen är snarlika där projektutveckling och nätanslutning tillhandahålls och aktörer får buda in på samma sajt förklarar Jörgen. De tyska och engelska är nu under en övergångsperiod snarlika där aktörer budar in med sin respektive sajt – det vill säga olika sajter konkurrerar mot varandra. Den senare modellen kan få svårt att överleva i det längre perspektivet då projektutvecklingskostnaden för havsbaserad vindkraft är väldigt hög menar Jörgen. Samtidigt leder den första modellen till färre alternativ.

Hur ser det ut för möjligheten för storskalig solel i Europa och i Norden?

Det byggs mer storskalig solel på några håll i Europa och det är ett bra komplement i energimixen säger Jörgen. Kostnadsreduktionen inom solkraft har varit enastående de senaste 5-6 åren och även om det är en bit kvar till vind utgör det ett realistiskt alternativ på ett helt annat sätt än för bara några år. Solförhållandena i Norden är faktiskt inte så tokiga som man kanske intuitivt föreställer sig, men helt klart kan man nå betydligt lägre produktionskostnader i verkligt soliga områden fortsätter han. Men som ett komplement i energimixen har solkraft en viktig roll att spela, och den lämpar sig särskilt väl för små-skaliga anläggningar.

Priserna på vindkraftturbiner har ju fallit kraftigt de senaste åren och buden på de senaste auktionerna har varit mycket låga. Kan det fortsätta ner?

Kostnaderna för tillverkning av turbiner påverkas, som så många andra industriprodukter, av olje- och energipris och råvarumarknaden i stort förklarar Pamela på Enercon. De låga råvarupriserna som vi har haft de senaste åren har hjälpt till att hålla kostnaderna för turbinerna låga. Jag vet inte om botten är nådd fortsätter hon, men det finns helt klart en risk för uppgångar om råvarupriser stiger. Men det blir samtidigt en alltmer mogen bransch och man blir duktigare på att skära kostnader på många plan avslutar hon. 

Vill du ha nästa elcertifikatrapport direkt i din mailbox?

Maila din e-post adress till info@bodeckerpartners.com så registrerar vi din prenumeration av rapporten - helt kostnadsfritt. Vi tar gärna emot feedback, frågor och förslag på intressanta ämnen till våra Insyn-reportage. Kontakta vår analyschef Mia Bodin, mia@bodeckerpartners.com

För att läsa mer om Bodecker Partners och vårt koncept Private Energy, besök vår hemsida www.bodeckerpartners.com

Ladda ner rapporten Elcertifikat #01 här.