​Kraftvärmeverket 2025 - att vända en obalanskostnad till en reglerintäkt i en alltmer volatil miljö

Många nyfikna deltagare från ett antal energibolag och kraftvärmeverk i södra Sverige dök i fredags upp på Savoy Hotel i Jönköping för att delta på Bodecker Partners seminarium ”Kraftvärmeverket 2025”. 

”Den här gången är det annorlunda” började Bodecker Partners VD, Fredrik Bodecker, och pekade på de stora förändringar vi har framför oss och som kommer påverka oss snabbt. Solceller, batterier, förarlösa elbilar och nya digitaliserade affärsmodeller… Vi har ett mycket stort elöverskott framför oss och nedstängningar av kärnkraft kommer inte att ändra den bilden. Solel är bara i startgroparna och vindkraften fortsätter att byggas, trots extremt låga el- och elcertifikatpriser. ”Vi ser andra värden” hör vi från stora bolag som Google, IKEA, Apple med fler. De strävar efter att bli självförsörjande på el oavsett marknadspriser. Alla ska exportera. Men till vem? Och varför ska man vara inkopplad till nätet, eller fjärrvärmen, när man kan sköta det billigare själv framöver? frågar Fredrik.

Fjärrvärmenätet är det billigaste batteri vi har – utnyttja det!

Fjärrvärmebranschen står inför långsiktigt låga intäkter från el och elcertifikat samt ett ökat hot från (del) konverteringar till värmepumpar. Vad kan de göra? Kan den kommande höga volatiliteten på elpriser vändas från ett hot till en möjlighet? Kan värmepumpar och elpatroner användas av fjärrvärmebolagen själva för att tjäna pengar på låga elpriser? En av åhörarna kommenterade att DTUs värmelager i Köpenhamn motsvarar batterikapaciteten hos 70 000 Teslabilar. Fjärrvärmenätet är det billigaste batteri vi har – utnyttja det utmanar Fredrik.

Elmarknaden – låga priser och hög volatilitet

Näst ut var Gustaf Sundelius, portföljförvaltningschef på Bodecker Partners, som delade med sig av trender och sina tankar kring elprisutvecklingen. En historisk tillbakablick visar en kraftig utbyggnad av vindkraft och ett långvarigt fall i bränslepriser. I alla fall fram till början av 2016. Är det en stadigvarande vändning – kommer priserna på bränsle och el att fortsätta upp nu? Nej, tror Gustaf. Följande kvartal tappar bränslena fart och det finns stora volymer gas, till fallande priser, att importera vid behov. På lite längre sikt gör han en intressant jämförelse mellan Storbritannien och Sverige där likheterna kommer att bli större när svensk kärnkraft läggs ner. Trots ett CO2 pris på cirka 20 euro och utan reglermöjligheter av vattenkraft så ligger priserna i Storbritannien endast 10-15 euro högre än i Norden. De har dock en 2-5 ggr så hög volatilitet. Bortfall av kärnkraft/baskraft leder inte nödvändigtvis till stadigvarande högre priser säger Gustaf.

Foto: Gustaf Sundelius, Bodecker Partners AB

Utbudet av gas kommer att öka med ett nytt Norge

Utbudet av gas från LNG kommer att öka kraftigt. Ett nytt Norge tillkommer mot slutet av 2018 säger Gustaf, alltså ca 25% av EU:s gasförbrukning. Gas kommer att bli marginalprissättande betydligt oftare än idag. Det svenska kärnkraftsbortfallet kommer att kompenseras av Olkilouto, utbyggnad vindkraft och överföringsbegräsningar till Tyskland (som kommer stoppa en del av möjlig export). Vi tror på en nedsida på elpriserna – en återupprepning av 2015 års prisnivåer för 2019-2023, tidvis negativa priser men också fler pristoppar säger Gustaf. Detta leder till en ökad efterfrågan på effektflexibilitet från kraftvärme.

Att skapa intäkter på flexibilitet

Hur är det då möjligt att utnyttja situationen vi ser framför oss med generellt låga elpriser, tillfälligtvis kraftigt negativa priser men även höga pristoppar?

Det svarar Danske Commodities på. Carl Hagert från Danske Commodites förklarar hur danska kraftvärmeverk, till skillnad från svenska, ofta delar upp sin portfölj i produktion och konsumtion där man ofta har olika balansansvariga. Istället för att netta positionerna så utnyttjas de högre produktionsvolymerna till att köpa och sälja kraften i marknaden – till så bra priser som möjligt. Man nöjer man sig inte med bara spotmarknaden utan är aktiv på effekt- och reglermarknaderna genom att utnyttja flexibiliteten i kraftvärmeproduktionen i den mån det är möjligt på respektive anläggning. Anledningarna till att göra detta i Sverige framöver bara ökar säger Carl. När SvK har ett överutbud i systemet så behöver de minska utbudet för att få balans. Ju högre överutbud desto bättre betalt får producenter för flexibiliteten i ett kraftvärmeverk.

"Netta inte produktion och förbrukning. Utnyttja volymer på reglermarknaden – här finns en hög intjäningspotential”

Carl ger ett exempel på hur mycket priserna mellan reglermarknaden och spotmarknaden skiljde sig den 15 mars. Prisskillnaden gick från 170 SEK högre priser i reglermarknaden till -234 SEK lägre priser. Vi får några exempel på intjäningsmöjligheter (jmf sälja endast spolmarknad).

• Värmepump 10 MW. Intjäning under 2016 var 48 000 DKK på effektmarknaden och 390 000 DKK på reglermarknaden. Totalt 438 000 DKK.
• Kraftvärmeverk 38 MW. Intjäning under 2016 var 67 000 DKK/MWh vilket ger totalt 2 miljoner DKK.

Hur börjar man då med detta? Frågade några deltagare. Det är inte svårt förklarar Carl. Man behöver först ta reda på hur mycket det är möjligt och lämpligt att kunna öka/minska produktionen i sin anläggning på t.ex. 15-minuters basis. Det hjälper vi gärna till med säger Carl. Sedan sköter företag som Danske Commodites om bevakningen och handeln. Det sitter handlare 24 timmar om dygnet och följer marknaden och har kontakt med SvK. Vid överenskommen prisnivå justeras produktionen i kraftverken, antingen genom att kontrollrummet på anläggningen blir uppringt, eller genom fjärrsystem (godkända av SvK). Företagen får information och nya produktionsplaner löpande. Det är ett mycket nära samarbete förklarar Carl Hagert. Kostnaden för att komma igång? frågar någon. I stort sett ingenting svarar Carl. Vi jobbar endast med vinstdelning förklarar han.

Foto: Carl Hagert, Danske Commodities

Case study – hur har danska Amager Resource Center gjort?

Amager Resource Center (ARC) driver en avfallseldad kraftvärmeanläggning mitt i Köpenhamn. Det byggs nu en ny, större och mer effektiv, som ska ersätta den gamla. Med ett café, promenadstigar och en skidbacke på taket!

ARC såg för ett antal år sedan en minskande tillgång på avfall och lägre elpriser, vilket var startskottet för att börja arbeta mer flexibelt och jobba för att optimera förbränningen och intjäningen. ARC undersökte vilka möjligheter till produktionsflexibilitet som fanns, lade in dessa i kalkyler tillsammans med den ordinarie dagliga produktionsplanen som baseras på el- och värmepriser och tillgång till avfall och biobränsle. Det tog totalt 3 månader att komma igång med sin nya balansansvariga partner säger Niels Palm-Henriksen från ARC. Idag skickar ARC dagliga produktionsplaner till balansansvarig. Dessa bekräftas och ses direkt i ARC kontrollrum. Balansansvarig har sedan möjlighet att handla för ARC räkning direkt på Nordpool Spot och på effekt- och reglermarknader under hela dygnet. Det visas direkt på skärm i ARC kontrollrum. De har dessutom i detta fall möjlighet att via fjärrstyrning rampa upp och ner produktion vid behov, vilket då också kommuniceras direkt. ”Vi har kunnat fokusera på det vi kan bäst och vi har inte behövt anställa någon som alltid följer marknaden”, säger Niels. Det kostar oss inget extra utan vi delar på den extra intjäning vi får med vår balansansvarig. Det har varit mycket lyckat.

Elcertifikat och utsläppsrätter – kan vi se högre priser här då?

När det gäller elcertifikat har vi gått från en total intäkt (el + certifikat) för en producent på drygt 64 öre/kWh år 2006-2010 till ca 25 öre idag visar Mia Bodin. En extremt kraftig minskning som har slagit undan fötterna för många av de tidiga investerarna. Teknikutvecklingen och nytt kapital med lägre avkastningskrav har lett till en snabbare utbyggnad än väntat. Misstron inför framtiden får aktörer att sälja sitt överskott. Idag är det knappt 1 TWh kvar att bygga till 2020 och alla är överens om att målet kommer att överskridas. För att priserna ska stiga krävs att hänsyn tas till detta i propositionen kring förlängningen av systemet. Man är dock fortfarande inte överens med Norge kring hur övergången ska se ut. Kan Sverige istället få ett nytt system om man inte kommer överens? Vad händer då med det stora överskottet som producenter sitter på? Det finns dessutom fortsatt ett stort intresse hos utländska investerare för att bygga förnybar kraft i Norden. Vi måste se att detta intresse mattas av för att få se långvarigt högre priser. Kanske möjligt vid en ränteuppgång avslutar Mia.

Och hur ser det ut för utsläppsrätterna? ”Vilket pris behövs på CO2” börjar Mia med att fråga och visar att det för ett antal år sedan behövdes ett pris upp mot 40-50 euro för att det skulle bli mer lönsamt att köra gaskraft än kolkraft. Förra året var siffran nere på 15-20 euro och nu är vi nere på 10-15 euro, och troligen minskande… Det är framförallt gaspriserna som har fallit i takt med ett ökat utbud. Det stora överskottet på utsläppsrätter är långsiktigt på väg ner förklarar Mia, men de närmaste åren kommer vi åter att få se en tillfällig uppgång då volymerna från back-loading ska tillbaka ut på marknaden. Från 2019 har vi Market Stability Reserve (MSR) igång och från detta år kommer vi se en minskad balans i snabbare takt. Frågan är hur snabbt. Det är nu troligt att MRS kommer att fördubbla den takt i vilken överskott tas bort från marknaden – vi väntar på slutligt beslut från EU. Dessutom kommer den årliga tilldelningen att minska snabbare från 2021.

”Ett pris på 6-7 euro de närmaste åren och en maxgräns på 15 euro även långsiktigt är rimligt” 

Ett pris på 6-7 euro är rimligt de närmaste åren säger Mia, men på längre sikt bör priserna stiga. Externa prisprognoser på 15-30 euro under 2025-2030 är dock inte så troliga tror Mia. Låga gaspriser och ständigt minskade utsläpp kommer göra att maxgränsen nog ligger runt 15 euro säger hon – det behövs inte mer som det ser ut nu avslutar hon.

Indexhandel med biobränsle – på gång även i Sverige

Timo Teräs, senior advisor från finska Foex Indexes Ltd var på plats för att prata om biobränslemarknaden och användningen av index för handel. Första steget mot en plattform med marknadspriser och möjlighet till prissäkring via terminshandel? Ja, jag ser att vi är på väg dit säger Timo. Foex tar redan fram index för en mängd produkter inom papper och pappersmassa, skogsindustrin och biobränslen. För energibranschen finns idag index för nordiska pellets och för finskt fast biobränsle (skogsprodukter). De är förhoppningsvis snart igång med detta även i Sverige men behöver några fler marknadsaktörer för att samla in en tillräcklig mängd prisuppgifter. Hör av er om ni är intresserade! uppmanar Timo.

Vi på Bodecker Partners hoppas att alla deltagare hade en trevlig och givande fredag och ser fram emot nästa seminarium!