Nästan var femte svensk drabbas av trög och hård mage.¹ Det finns flera myter om förstoppning som gör att många låter bli att behandla besvären. Utifrån en ny norsk studiegenomgång publicerad i Norsk Farmaceutisk Tidsskrift har vi sammanställt de vanligaste missuppfattningarna om förstoppning och laxermedel.²

I nr 11/2011 av Norsk Farmaceutisk Tidsskrift har RELIS (norska regionala läkemedelsinformationscenter för producentobunden information) gått igenom forskningen kring laxermedel och kommit fram till att det inte finns kliniskt vetenskapligt stöd för att laxermedel i rekommenderade doser ger skador på nervsystemet i tarmen.² Utifrån genomgången har vi sammanställt de vanligaste missuppfattningarna om förstoppning och laxermedel.

Myt 1: Vid förstoppning behöver man alltid tillskott av fibrer

Fakta: Forskning visar att en del blir bättre av ökat fiberintag, medan personer med svårare förstoppning kan få mer besvär.² Vid fiberintag kan man välja lösliga fibrer som finns i grönsaker, frukt och baljväxter.

Myt 2: Det är bra att dricka mycket om man är förstoppad

Fakta: Det finns få belägg för att förstoppning kan behandlas framgångsrikt genom att man ökar vätskeintaget, undantaget är om man är mycket uttorkad.² Tillfällig förstoppning kan avhjälpas med receptfria laxermedel.

Myt 3: Tarmen kan vänja sig vid laxermedel

Fakta: En vanlig föreställning är att långvarig användning av laxermedel leder till tillvänjning (en minskning av laxerande effekt) och/eller tolerans (att man behöver öka dosen för bibehållen effekt). Forskning visar dock att tolerans är ovanligt hos den stora majoriteten användare. Det föreligger inte heller någon större risk för missbruksberoende av laxermedel bland psykiskt friska personer.^2,3

Myt 4: Laxermedel kan skada tarmen

Fakta: Det finns inga belägg i kliniska studier för att rekommenderade doser av tarmstimulerande laxermedel skulle ge upphov till skador på tarmens nervsystem. Det gäller även vid långvarigt bruk.²

Myt 5: Om man bara rör på sig blir man av med förstoppningen

Fakta: Måttlig fysisk aktivitet kan hjälpa personer med lindriga besvär, men det finns inga bevis för att det har någon effekt vid svårare förstoppning.³ Den fysiska aktiviteten behöver dessutom vara en del i ett större rehabiliteringsprogram för att göra nytta.² Receptfria läkemedel mot tillfällig förstoppning är ett bra sätt att behandla besvären.

Kontaktperson

Har du frågor, kontakta Pernilla Ringenhall, Produktchef Egenvård, Boehringer Ingelheim, tel: 08- 721 21 79, mejl: pernilla.ringenhall@boehringer-ingelheim.com

Referenser

1. Undersökning av Synovate Temo bland 1017 svenskar 18 år och uppåt, genomförd på uppdrag av Boehringer Ingelheim, november 2010.
2. Information från RELIS, NFT (Norsk Farmaceutisk Tidsskrift) no 11/2011
3. Müller-Lissner SA, Kamm MA et al. Myths and misconceptions about chronic constipation. Am J Gastroenterol 2005; 100: 232–42.