För att kunna forma och uttala annat än guttural rotvälska krävdes framförallt en sofistikerad hjärna. Hur den utvecklades kom att spela en stor roll för mänskligheten. Samtidigt som hjärnans ökade storlek var nödvändig för de tidiga människoapornas överlevnad höll den på att orsaka mänsklighetens undergång. Neandertalaren hade nämligen större hjärna än vi och hade den växt ytterligare hade det sannolikt lett till ett förödande antal dödsfall vid förlossningen. Med en något mindre men bättre utnyttjad hjärna kunde människosläktet trots allt överleva.

Vi lärde oss att tänka, tala och skapa samhällen men gav också utlopp för märkliga egenheter i vår språkliga samlevnad. Hur kommer det sig till exempel att småbarnsföräldrar och djurägare använder ett alldeles speciellt tonfall när de talar till sina små älsklingar?

Med språket kan vi resa framåt och bakåt i tiden, läsa och beskriva andras tankar, besegra motståndare som är hundratusenfalt starkare, benåda och förlåta och kommunicera med människor på andra sidan jordklotet.

Ingemar Härd kommer från Göteborg och är bosatt i Skövde och har tidigare skrivit fyra kriminalromaner tillsammans med Christian Diesen. Han arbetar som byggnadssnickare och frilansande journalist och är utbildad båt-byggare. I början av 1990-talet började han skriva professionellt, och sedan 2000 publicerar han featureartiklar för Populär Kommunikation om IT, kultur, mänsklig kommunikation samt byggnader och byggande.

För recensionsex eller kontakt med Ingemar Härd kontakta 
Malin Nasiell tel. 076-109 89 32 eller malin.nasiell@bonagentur.se.